onsdag 30 november 2011

Att tvingas sälja bra bolag...

Redan ifjol tyckte jag att Tekla var ett bra bolag med framförallt en mycket intressant och unik produkt. Deras 3D-Cad-program var framtiden!

Naturligtvis var det fler som hade upptäckt detta och i somras gav NASDAQ-noterade Trimble Navigation Limited ett kontantbud på 15 euro per aktie. Kursen som då låg strax under 10 euro flög förstås och eftersom de största ägarna meddelade att de skulle acceptera budet var man i princip tvingad att sälja detta guldägg. Idag har Trimble 99,46 % av aktierna och ska förstås tvångsinlösa de sista 0,54 %:en. Igår ansökte de också om att avnotera Tekla från Helsingforsbörsen, vilket inte är en dag för tidigt. Jag vill inte se hur fantastiskt bra det går för detta bolag längre.

Q3-rapporten som presenterades 25/11 var lysande. Av den omtalade osäkerheten på världsmarknaden syntes inte mycket då omsättningen de första tre kvartalen har fortsatt att öka, denna gång noterades +15,6 %. Rörelseresultatet ökade samtidigt med smått otroliga 36,7 %! Man kan förstås anmärka att enbart Q3-resultatet var på samma nivå ifjol, men det är ändå en petitess. Tekla går fortfarande riktigt bra.

De nya ägarna har dock visat att Tekla numera är ett dotterbolag. Därför har de räntebärande skulderna ökat från "obefintliga" (0,08 Meuro vid årsskiftet) till 4 Meuro! Det egna kapitalet har skalats ner rejält vilket får den lyckliga konsekvensen att nyckeltalen ser betydligt bättre ut. ROE har ökat till 42,1 % (23,9) vilket inte enbart kan förklaras av ökningen i rörelseresultatet. Det här är förstås ett bra sätt för moderbolaget att "effektivisera" Teklas verksamhet så att man istället kan utnyttja kapitalet på annat håll. Trimble visade redan i somras att de kan det här med siffror, när de lät Tekla ge en sista dividend på 0,80 euro vilket påpassligt sänkte anbudskursen med motsvarande belopp. Smart!

Min stilla önskan är ändå att börsen kunde vara så vänliga att besluta om denna avnotering innan årsskiftet. Det finns inget vi småsparare kan sätta emot försäljningen och som gammal aktieägare vill man inte påminnas om hur bra Tekla kunde ha blivit under börskoden TLA1V...

fredag 25 november 2011

Wir sind Europäer!

Enade vi stå, söndrade vi falla!


Veckans chock på finansmarknaderna har gett oss en insikt: Det finns inga A- och B-lag inom euron, utan vi är alla i samma lag och i samma uppförsbacke! Även europeiska länder utanför euron drabbas då t.ex. SEK har fallit de senaste dagarna.

Chocken var förstås att Tyskland inte fick sin emission fulltecknad! I måndags trodde man inte det var möjligt att Europas mest stabila ekonomi skulle ha problem att dra in pengar. Visserligen försökte de få 6 miljarder euro i onsdags, pengar som investerare skulle låsa fast i tio år till 1,90 % ränta! Det erbjudandet har jag förstås personligen svårt att se som intressant i vilket läge som helst, men nu verkar de globala obligationshandlarna tycka samma sak! Om du inte var tvingad att teckna tyska obligationer så lät du denna emission gå förbi. Det är den positiva tolkningen.

Den mer realistiska tolkningen är att obligationshandlare nu helt enkelt har tröttnat på politikernas löften! Nu har man istället dragit hela eurogruppen över en kam och börjat ena den europeiska obligationsmarknaden. Visserligen har vi fortfarande skillnader i räntor men det intressanta är att även EMU:s välskötta ekonomier börjar få dyrare att finansiera sig. Nu kan alltså vi (FIN, GER, HOL) inte längre peka finger åt skuldproblemen, utan nu tvingas vi själva hantera konsekvenserna av den union vi tillhör.

Det intressanta vore förstås ifall detta får tyskarna att ändra sitt benhårda motstånd mer stimulerande penningpolitik. Att ECB skulle få trycka pengar tycks vara lika omöjligt som att Sverige 1992 skulle släppa valutan fri. "Över min döda kropp" sa Carl Statsminister på den tiden. Med den utvecklingen på näthinnan kanske Merkel blir utrikesminister om 20 år?

Ett friare ECB sitter tyvärr långt inne i Tyskland. Jag hoppas verkligen har jag fel, men John Mauldin sade i sina nyhetsbrev att ECB måste trycka pengar eller gå under (Print or Perish). Vi har tyvärr kommit till det läget och som jag har tjatat i snart ett halvår - nu är det dags för politiker att bestämma sig om vägen framåt. Annars kommer nämligen finansmarknaden att göra det valet, vilket jag inte tror kommer att sluta lyckligare för oss medborgare. Oroliga finansmarknader är inget man vill uppleva alldeles för länge. De som inte redan vet det, kommer att inse hur viktiga de är för vår ekonomi - oberoende vad man tycker om enskild aktörer.

Nästa vecka kanske vi tar ytterligare steg på vägen? På måndag ska Frankrike ha en emission och på tisdag träffas eurogruppens finansministrar. Min personliga åsikt är att vi börjar komma in på slutrakan i denna skuldkris! Vi har dock fortfarande en bit kvar till målgång och jag skulle inte avstyra möjligheten till några besvikelser under de kommande veckorna. Är det något EU-politiker har lyckats med i höst så är det att ge otydliga besked och fullständigt slarva bort implementeringen av dem! Hoppas de kommer till sans snart. Riktigt snart. Annars har vi snart bara en möjlighet kvar - nämligen ett krig!

fredag 11 november 2011

Mina favoritbolag 4/2011

Då har det åter blivit dags för en genomgång av mina favoritbolag. Den här gången jämförs perioden mellan 19/8 och unika datumet 11/11-11. Jag tvingas konstatera att min portfölj har gått sämre än index. Å andra sidan, hade jag gjort detta förra helgen hade resultatet varit ett annat...

Det har varit en turbulent höst men ärligt talat har den största turbulensen utspelat sig i tidningsrubrikerna! Ser man till börsen har den varit rätt stilla sedan 8 augusti då investerare fick stora skälvan. Börsen är i dagsläget ca 14 % över den nivån och man kan tycka att skuldproblemen är "inprisade" eller eventuellt förbi. Jag har tyvärr en annan åsikt - på kort sikt. Jag tror nämligen att vi står inför ett crescendo när det gäller de finansiella marknaderna. Snart kommer oron att bli panik och då tvingas politiker till lösningar de skjutit upp alldeles för länge. Tyvärr lär marknaderna härja fritt tills den dagen de är överens och jämfört med 2008-09 tror jag faktiskt att det tar "lite" längre tid. Jag vore förvånad ifall vi ser en lösning innan helårsrapporterna, även om jag är fullt övertygad om att vi inom några år kommer att lösa den här skuldkrisen nå nya kursrekord på indexen.

I ljuset av min kortsiktiga pessimism gör jag rätt stora förändringar och bantar portföljen till tio bolag. Fyra bolag åker ut (varav två riktigt etablerade) och två nya kommer in. Jag är rätt hård med bolag vars fasad börjar spricka i kanten. Det kan tyckas överdrivet men jag tror verkligen att vi kommer att få stora reaktioner och bolag som inte är helt med i matchen kommer att påverkas i stor utsträckning. Däremot tycker jag man ska utnyttja detta tillfälle till att ta in bolag som går framåt i dessa tider. Att växa under dagens förhållanden är en bedrift och nu har man chansen att plocka in dylika kvalitetsbolag. För den sakens skull ska man inte glömma bort värderingarna.

Ut ur portföljen (samtliga med i portföljberäkningen)

HM - *wtf* - försäljningen har börjat dyka i detta osannolika bolag, något som hotar min devis om tillväxt. Strax under 5 % försäljningstillväxt de senaste månaderna är för lågt i tillväxtbolaget HM. De är fortfarande skuldfria, har en bra historik, men klädbranschen har stora problem och inte ens branschens bästa bolag kan ducka för det. Varulagret steg 26 % Q3 vilket innebär att försäljningen har sjunkit långt mer än ledningen väntat. VD talar också om att det är viktigt att hålla kunderna nöjda i dessa svåra tider, vilket jag tolkar som lönsamheten kommer att prioriteras ner. Det borde också få effekt på dividenden... Jag avvaktar från sidlinjen.


Nokia -  hade en ok rapport och marknaden har kommit över den värsta nervositeten. Värderingen är inte längre extremt pressad utan förhoppningarna om att de kommande Windows-mobilerna har börjat få grogrund. Jag tackar för det här kvartalet och inväntar lanseringen från sidlinjen. Fortfarande osäkert läge tycker jag och med en förlust på de första nio månaderna lär inte dividenden heller bli lysande i vår.


Sampo - *wtf2* - Sampos vinstvarning var sannerligen inte väntad och jag plockar bort dem i ren chock! Att sedan Wahlroos eldade på med sina synnerligen misstimade uttalanden i dotterbolaget gör inte läget bättre. Jag undrar hur stort utflöde Nordea har drabbats av? I grunden är dock orsaken att jag ser Sampos dividend hotad, då Nordea behöver stärka kärnkapitalet på relativt kort tid. Dessutom kanske Livförsäkringsdelen behöver påfyllning av kapitalet i och med EU-politikernas nya drömmar om starkare solvenser för finansbolag? Osäkert läge och jag drar mig ur finanssektorn helt och hållet!

Vestas Wind System - kanske kom in lite i brådrasket. Visst lär tyskarna se efter ny teknik nu när de officiellt har bestämt sig för att lägga ner kärnkraften, men när de lägger ner subventionerna kommer den nya tekniken inte att bli vindkraftverk. Synd för Vestas och hela industrin kring förnyelsebar energi. Vestas har också vinstvarnat och tagit ner sina långsiktiga mål. Om 20 år kommer det säkert att säljas vindkraftverk, men jag är inte säker på att Vestas levererar dem...


In i portföljen (ej med i portföljberäkningen)

Doro - Jag går på Kim Dahlström och utnyttjar kursnedgången i Doro. De växer kraftigt i både omsättning och vinst. Dessutom verkar ledningen veta precis vad de vill. De gör strategiska förvärv, samarbetar för att öka omsättningen och lyckas uppenbarligen med det. Frågan är bara hur länge detta guldkorn får vara kvar på börsen? En titt i aktieägarlistan ger ingen klar huvudägare och dylika bolag brukar bli utköpta till slut. Jag hoppar på resan nu, precis efter att de har delat ut sin första dividend på flera år och därmed kan ta plats bland mina favoritbolag.


Tele2 - Efter Sampos utträde tar jag in Tele2 som ett dividendbolag. Jag har inga förhoppningar om kursdubblingar, men jag ser fram emot stabila intäkter i denna instabila situation. Tele2 torde inte tvingas till nedskrivningar av portföljen och eventuell konjunkturoro förblir endast oro. Dividenden är också på en bra nivå efter senaste halvårets kursnedgång. Extradividender har kommit de fyra senaste året, månne vi inte får se det i vår också även om det knappast blir 21 kr - eller?




Portföljen

Utveckling mina favoritbolag: +4,6 % (inkl dividend)
Utveckling Helsingforsbörsen: +7,5 % (inkl dividend)

Affecto (+10,3%)
Hade en riktigt bra rapport. Omsättning och vinst ökade mer än väntat, även om det är Finland som drar. Det är ändå få bolag med prognosen att dubbla rörelseresultatet som samtidigt handlas under eget kapital/aktie! Jag håller kvar dem tills värderingen har "korrigerats".


Amer Sports (+25,8%)
Hade ett tudelat resultat och jag funderade ett tag på att plocka bort dem. Vintersporterna är det som drar bolaget rejält, samtidigt som övrigt visar svaghetstecken. Jag tycker ändå att USA har börjat visa positiva tecken och ser ingen större anledning till oro - än!

Elisa (+11,8%, +14,7% inkl dividend)
Resultatet var bättre än ifjol och kunder som bytte bort var riktigt lågt. Det kommer rapporter om att nätet uppvisar kvalitetsbrister samtidigt som höstdividenden sänktes med 20 %. Tycker ändå verksamheten är precis vad portföljen behöver just nu och håller kvar dem ett tag till.

Fortum (+1,8%)
Hade en sämre rapport än väntat och sämre än ifjol. Orsaken stavas framförallt lägre elpriser trots att Fortum prissäkrar en stor del av sin försäljning. De gör ändå vinst, har bra kassaflöde och en extradividend på gång till våren. Liksom Elisa passar Fortums verksamhet portföljen i detta läge, då "tråkighet" ligger högst på önskelistan.

HM (+6,0%) UT. Med i portföljberäkningen.
Se motivering ovan.

Lagercrantz Group (+1,3%, +6,1% inkl dividend)
Visserligen kan man säga att förvärv driver tillväxten, men eftersom både omsättning och resultat växer kraftigt känner jag mig inte orolig. Q2 var riktigt imponerande med tanke på de svåra makroekonomiska läget. Precis den här typen av bolag man letar efter. Skuldsättningsgraden är överkomlig och jag tycker att aktiekursen har misshandlats rejält på börsen. Visserligen finns det en extra risk med mindre bolag, men detta brukar komma och gå i takt med börsoron. Behåller dem till värderingen är allt annat än låg.

Nokia (+21,2%) UT.  Med i portföljberäkningen.
Motivering ovan.

Nokian Renkaat (+10,6%)
Ser man på kursen tror man att aktieägarna tillhör det nervösa slaget. Det ska man inte vara med Nokian Renkaat, eftersom volatilitet nästan borde finnas i bolagsnamnet! Resultatet Q3 var dock som vanligt bra och produktionen är problemet - dvs hur de ska kunna tillverka tillräckligt med vinterdäck. Verkar som fler än mig kör på nya HP7:or...

Raisio (+1,7%)
Har riktigt bra tider just nu. Rörelseresultatet ökade 70 % (YoY) och balansen är urstark. Hittar inte ledningen förvärv så måste det komma utdelningar. Annars torde kursen flyga iväg snart, vilket är förvånande eftersom de har tråkig, stabil verksamhet - inte direkt något som brukar skjuta iväg resultatet på ett år.

Ratos (-15,2%)
Hade ingen riktigt kanonrapport. Portföljbolagen går sådär och de har dessutom tagit extra kostnader för omstruktureringar. Man måste dock komma ihåg att Ratos resultat lever upp de år som de kan göra exits i portföljbolagen. I dagens ekonomiska läge är förstås det omöjligt. Dividenden lär vara där denhar varit och ifall de upprepar vårens dividend är den rejält högre än statsräntan. Detta får man vara nöjd med idag och det är jag!

Sampo (+5,3%) UT. Med i portföljberäkningen
Motivering ovan.

Vestas Wind (-24,7%) UT. Med i portföljberäkningen
Motivering ovan.

torsdag 3 november 2011

Svårt läge!

Nu är det ett svårt läge på börsen! Ser man på makrosituationen blir man mörkrädd och det är inte svårt att förstå dem som menar att pengarna bäst förvaras i madrassen. Allt går åt h-e och hela det monetära systemet ska falla och ersättas av... tja, av vadå? Nya sorters pengar? Byteshandel? Guld? Vad händer då med pengarna i madrassen?

Ser man å andra sidan på bolagen blir man frestad! Vi har en hel del bolag som just nu värderas enligt ett krisläge. I vissa fall är det befogat, men i andra fall är det åtminstone hittills överdrivet. Många bolag har inte rapporterat drastiska avmattningar i deras försäljning och många börsbolag berättar på konferenser, möten och föreläsningar om att efterfrågan håller! De ser ingen kraftig inbromsning. Viss avmattning jo, men inte ett stopp i leveranserna.

Det är i precis dessa lägen man egentligen ska investera hårt, eftersom nuvarande makrosituation egentligen är sekundär för aktier. Det är nu man borde investera alla lösa pengar man har och samla de kommande årens utdelningar - utdelningar som i dessa "kristider" är relativt höga. Om vi dessutom skulle få bättre tider - vågar man knappt tänka de enorma dividender som kunde avkastas från denna portfölj, dvs portföljen som borde ha investerats under denna vecka.

Ändå infinner sig en viss tvekan. Den här makrooron är av ett nytt slag. EMU-länderna har löst krisen ett antal gånger, men den är fortfarande närvarande. Förra veckan trodde jag verkligen att vi hade tagit ett stort steg på vägen. Enigt EMU! Wow! +5 % var nästan i underkant. Åter blev man besviken när det kom till kritan. Det är några saker jag inte förstår i detta:

  • En trend i denna skuldkris är att ingen vill betala! Det kanske inte är ovanligt annars heller, men nu är det verkligen ett problem. EU-politiker har löst krisen minst 3 ggr senaste halvåret och samtliga gånger har man skjutit över kostnaden på någon annan. Är det inte Tobinskatt så är det att privata investerare ska ta smällen. Inte en gång har man presenterat en trovärdig uppskattning av kostnaderna och delat upp den mellan EMU-länderna (medborgarna). Ingen stat vill verkligen betala för skuldkrisen, vilket gör att ekonomin får ta smällen i form av lägre tillväxt och högre arbetslöshet. Något som staterna ändå får betala i slutändan. Varför inte ta notan direkt så att politikerna kan bestämma förutsättningarna för framtiden? Är det så enkelt att staterna inte kan ta notan?

  • En del av förra veckans överenskommelse var att ESFS skulle utvidgas till 1.000 miljarder euro. Det är väl ungefär hälften av vad många bedömare har ansett nödvändigt. Det är iallafall en bit på vägen och det finns en möjlighet att det faktiskt räcker ganska långt om man är lite optimistiskt lagd. Problemet är bara att ingen stat ska skjuta till mer pengar! Man ska alltså öka fonden från 440 miljarder till 1000 miljarder utan att ett enda EU-land behöver betala en enda euro. Istället ska fonden belåna sig. Man tappar hakan, vem i h-e kom på detta? Ok, att vart sena förhandlingar förra veckan men vad hade de i glasen under slutförhandlingarna? Kan man rädda överbelånade länder med en belånad räddningsfond? Testade vi inte det här upplägget med subprime?

  • Det är också svårt att förstå det tyska motståndet till att låta ECB lätta "lite" på penningpolitiken. Visserligen känner jag till det tyska traumat med hyperinflation som antagligen startade WW2. Just nu menar dock tyskarna att vi ska spara ihop till alla räddningsåtgärder. Spara på vadå frågar man sig? Vi har en potentiell lågkonjunktur på intågande och då menar tyskarna att vi behöver nedskärningar i större skala. Vill man ta udden av konjunkturen i detta läge?

  • Jag har också svårt att förstå EU-politikernas brådska att införa tuffare kapitalkrav på den pressade europeiska banksektorn. Ingen är emot högre kapitaltäckning på sikt, men när de ska höja kärnkapitaltäckningen till 9 % redan i juni 2012 har de tappat fotfästet! Idag är kravet 4 % och det skulle enligt ursprungsplanen höjas till 7 % 2013. Den nu föreslagna höjningen innebär att bankerna behöver 200 miljarder euro i nytt kärnkapital på sex månader! Det finns inte på kartan och kommer istället att innebära kraftigt minskad utlåning - något som redan börjar märkas i kreditförhandlingarna. Man ska heller inte tro att befintliga låntagare skonas i den här processen. Ånej, många kommer att få "oskäliga" villkor presenterade och vissa tvingas ta dem. Detta kan skapa en press på konjunkturen. Varför är man så enträgen med att ta udden av konjunkturen i detta läge?

  • Det börjar också resas frågetecken till "säkerheter" eller köpta försäkringar mot betalningsinställelse. Alla aktörer hedgar idag via CDS-kontrakt eller liknande derivat. När EU nu tydligen har åstadkommit en 50 % nedskrivning utan att dessa säkerhetsavtal aktiveras, ställer sig många frågan vad som är nyttan med dem? EU-länderna har i princip lyckats förstöra en etablerad marknad, ifall detta verkligen går igenom. Det är en god ide att reglera CDS-marknaden, men är man medveten om förändringarna som kommer ifall finansmarknaden måste avskriva alla "försäkringar". Varför pressa sektorn ytterligare i detta läge?

  • Italien? Det är något som inte är bra i Italien. Antingen är marknaden överdrivet nervös eller så ser vi hur ECB:s försök att hålla ner räntan inte riktigt går som planerat. Får vi se 28 % ränta på italienska tioåringen, bleknar alla våra andra europeiska problem...


Fast egentligen kanske man inte ska bry sig om makroekonomi? Vissa investerare menar att detta ändå är sekundärt. Då hittar vi många bolag som avkastar över 5 %! Man kan ifrågasätta huruvida prognoserna höjer men ärligt talat har vi sanslöst bra avkastningar på gång i vissa aktier just nu. Detta borde man utnyttja. Man är en idiot om man inte köper när det är billigt och det är det nu. Ser man på rullande 12-månaders kassaflödet är väldigt många bolag rätt opåverkade av skuldkrisen. Med undantag av statliga utdelningsförbud eller nervösa styrelsemedlemmar/ägare, så lär vårens dividendregn vara i riktigt bra! Ska man verkligen låta detta tillfälle passera utan insats?

I grunden har jag dock blivit mer pessimistisk senaste månaden. Jag ser framför mig ett år där vi får en finanskris och kreditchock. Banker under stark politisk press kommer att rata många låntagare och det riskerar minska tillväxten oerhört. Jag ser framför mig att branscher som drivs av statliga subventioner eller av extern lånefinansiering kommer att få det extra tufft. Bilinköp som skjuts upp, byggplaner som läggs på is och investeringar som inte blir av. Man ska inte underskatta en "avskuldiseringsprocess".

Mot det måste man ställa att vissa bolag redan har nått en krisvärdering. Vi har bolag som handlas under bokföringsvärdet trots att de producerar och i vissa fall gör ett ok resultat. Klart det kunde se bättre ut, men kanske de har fallit klart?

Resultatet av dessa motstridiga perspektiv blir en kompromiss. Kompromisser är aldrig bra i investeringssammanhang. Kompromissen blir iallafall att rata nedtryckta konjunkturkänsliga bolag och istället plocka upp utdelarna med tråkig verksamhet. Osäker på vad som rätt här. Som sagt, det är svårt läge på börsen just nu.