fredag 30 december 2011

Divergens

Jag har noterat en oroväckande tendens senaste veckorna. Hittills har jag inte sett någon rapport på det, men sedan mitten på december har finska och svenska börsen brutit sin tidigare trend att utvecklas relativt lika! Senaste månaden har svenska börsen avkastat bättre, då t.ex. OMXH25 har backat -0,3 % medan OMXS30 har stigit 5,0 %. Ser man på grafen de tre senaste månaderna är divergensen från mitten på december tydlig.

OMXS30 i blått och OMXH25 i rött, skapad via www.di.se
Vad hände då den 12 december? Det var första vardagen efter EU:s stora toppmöte då ledarna tog ett stort steg framåt mot en bättre fungerande valutaunion inom ESM. Naturligtvis kom de inte överens om något konkret, men de (=Merkozy) ställde faktiskt ganska tuffa krav på att euroländernas budgetar i framtiden ska vara i balans. Detta ska nu ratificeras av de 17 euro-länderna och de flesta är positiva inställda.

Ett land som dock är skeptiskt är lite överraskande Finland och det var den 12 december som Finlands motstånd till ESM kom i dagen. De finska politikerna hade redan under helgen konstaterat att ESM-reglerna eventuellt bryter mot finska grundlagen. ESM ska nämligen besluta enligt majoritetsbeslut, medan EMU idag tar enighetsbeslut. Detta gör att resten av EU kan köra över Finland, med andra ord finska riksdagen som enligt grundlagen ska vara högsta beslutande organ. Statsminister Katainen kommenterade denna konflikt direkt efter mötet, men antydde att Finland nog skulle kunna godkänna ESM ändå. Finansminister Urpilainen var dock tuffare i sina uttalanden den helgen då hon obevekligt menade att Finland inte "kan" godkänna detta! Utrikesminister Tuomioja, från samma parti som Urpilainen, påstod att eurogruppen skulle kunna ändra sig på nästa möte i mars och därmed återgå till majoritetsbeslut. Under veckan som följde backade Katainen och han fick kritik för att ha gått för långt under EU-toppmötet. En objektiv bedömare skulle alltså kunna nå slutsatsen att Finland inte kommer att godkänna ESM!

Det finns dock ett annat, troligt skäl till denna officiella skepticism mot ESM. Finland har nämligen presidentval 22 januari och populistiske, EU-kritiske Timo Soini ställer upp. Han tog en jordskredsseger i vårens riksdagsval och i somras skulle han på allvar haft möjlighet att bli Finlands nästa president! Hotet består än idag, varvid man ska se regeringens officiella skepticism i ljuset av att inte ge Soini en gräddfil till presidentposten. Finlands regering ligger alltså lågt just nu och blidkar de isolationistiska strömningarna fram tills det att vi har en ny president. Sen ska de ändra sig och godkänna ESM. Iallafall kan man hoppas på det! Vi har ju å andra sidan ett kommunalval till hösten...

För att återgå till divergensen i börsutvecklingen så kan den förstås bero på att utländska förvaltare tar det säkra före det osäkra. Om Finland tvekar om euron och börjar avskärma sig från EU så vill man förstås helst se den utvecklingen från sidan. Alltså minskar man sina positioner i det lilla landet som ärligt talat har ganska lätträknade intressanta bolag i dagsläget. Om jag var en utländsk förvaltare av en Europafond skulle jag rätt snabbt byta mina innehav till övriga europeiska börser. Varför ta denna risk i onödan?

Nu kanske jag är lite väl tidig att spinna vidare på en två veckors utveckling. Jag har inte ännu sett en officiell analys i denna riktning, men något verkar onekligen ha hänt de senaste veckorna. Förhoppningsvis har jag fel, men ifall divergensen fortsätter ska man åtminstone fundera över vikten på Helsingforsbörsen. Jag behöver knappast understryka att den för min del är betydande - om än inte fullständig.

tisdag 13 december 2011

Optimism - finns det?

När minusgraderna på börsen ökar så finns det faktiskt några ljuspunkter!

Aspo meddelade i samband med sin kapitalmarknadsdag förra veckan att omsättningen blir i översta spannet mot tidigare prognos, vilket låg på 10-20 % omsättningsökning. Nu tror bolaget således att omsättningen kommer att öka 20 %! De ger ingen prognos om resultatet men vårens förväntade dividend blir knappast nedreviderad på dessa nyheter.

Aspo är en litet konglomerat som med shipping, bageri, kemikalier och energirådgivning som verksamhetsområden. Koncernen omsätter 464 Meuro och nettoresultatet ligger på 12,7 Meuro. Dividenden har alltid varit Aspos kännetecken och så långt allt bra, Tyvärr falnar intresset en aning när man ser på balansen och inser att nettoskuldsättningen över 100 %. Aspo har dock alltid varit ett pålitligt dividendbolag, så tror man att historien upprepar sig, kan man se en möjlighet.


Tieto har fått förnyad intresse då Christer Gardell uppenbarligen har ökat sitt innehav. Cevian flaggade för ett innehav över 15 % och det är förstås halvvägs till budplikten. Tieto har just nu svagare marginaler än tidigare och skulle konkurrensen lätta eller efterfrågan drastiskt öka kunde förstås marginalerna förbättras betydligt. Det skulle också kunna ge en logisk kursuppgång till denna något pressade aktie.

Vissa har spekulerat i att han kommer att köpa bolaget eller skulle vara med i någon försäljningsprocess (á la Skandia). Det är dock rätt osannolikt, eftersom Tieto har en del "säkerhetsarrangemang" med finska staten (därför har också staten en "corner" i bolaget). Visst kan det ske bud, men utan att denna del separeras kommer eventuella bud inte att gå igenom. Den dagen dylika åtgärder kommer på agendan - då ska man vässa köpordrarna och följa Cevian...

onsdag 30 november 2011

Att tvingas sälja bra bolag...

Redan ifjol tyckte jag att Tekla var ett bra bolag med framförallt en mycket intressant och unik produkt. Deras 3D-Cad-program var framtiden!

Naturligtvis var det fler som hade upptäckt detta och i somras gav NASDAQ-noterade Trimble Navigation Limited ett kontantbud på 15 euro per aktie. Kursen som då låg strax under 10 euro flög förstås och eftersom de största ägarna meddelade att de skulle acceptera budet var man i princip tvingad att sälja detta guldägg. Idag har Trimble 99,46 % av aktierna och ska förstås tvångsinlösa de sista 0,54 %:en. Igår ansökte de också om att avnotera Tekla från Helsingforsbörsen, vilket inte är en dag för tidigt. Jag vill inte se hur fantastiskt bra det går för detta bolag längre.

Q3-rapporten som presenterades 25/11 var lysande. Av den omtalade osäkerheten på världsmarknaden syntes inte mycket då omsättningen de första tre kvartalen har fortsatt att öka, denna gång noterades +15,6 %. Rörelseresultatet ökade samtidigt med smått otroliga 36,7 %! Man kan förstås anmärka att enbart Q3-resultatet var på samma nivå ifjol, men det är ändå en petitess. Tekla går fortfarande riktigt bra.

De nya ägarna har dock visat att Tekla numera är ett dotterbolag. Därför har de räntebärande skulderna ökat från "obefintliga" (0,08 Meuro vid årsskiftet) till 4 Meuro! Det egna kapitalet har skalats ner rejält vilket får den lyckliga konsekvensen att nyckeltalen ser betydligt bättre ut. ROE har ökat till 42,1 % (23,9) vilket inte enbart kan förklaras av ökningen i rörelseresultatet. Det här är förstås ett bra sätt för moderbolaget att "effektivisera" Teklas verksamhet så att man istället kan utnyttja kapitalet på annat håll. Trimble visade redan i somras att de kan det här med siffror, när de lät Tekla ge en sista dividend på 0,80 euro vilket påpassligt sänkte anbudskursen med motsvarande belopp. Smart!

Min stilla önskan är ändå att börsen kunde vara så vänliga att besluta om denna avnotering innan årsskiftet. Det finns inget vi småsparare kan sätta emot försäljningen och som gammal aktieägare vill man inte påminnas om hur bra Tekla kunde ha blivit under börskoden TLA1V...

fredag 25 november 2011

Wir sind Europäer!

Enade vi stå, söndrade vi falla!


Veckans chock på finansmarknaderna har gett oss en insikt: Det finns inga A- och B-lag inom euron, utan vi är alla i samma lag och i samma uppförsbacke! Även europeiska länder utanför euron drabbas då t.ex. SEK har fallit de senaste dagarna.

Chocken var förstås att Tyskland inte fick sin emission fulltecknad! I måndags trodde man inte det var möjligt att Europas mest stabila ekonomi skulle ha problem att dra in pengar. Visserligen försökte de få 6 miljarder euro i onsdags, pengar som investerare skulle låsa fast i tio år till 1,90 % ränta! Det erbjudandet har jag förstås personligen svårt att se som intressant i vilket läge som helst, men nu verkar de globala obligationshandlarna tycka samma sak! Om du inte var tvingad att teckna tyska obligationer så lät du denna emission gå förbi. Det är den positiva tolkningen.

Den mer realistiska tolkningen är att obligationshandlare nu helt enkelt har tröttnat på politikernas löften! Nu har man istället dragit hela eurogruppen över en kam och börjat ena den europeiska obligationsmarknaden. Visserligen har vi fortfarande skillnader i räntor men det intressanta är att även EMU:s välskötta ekonomier börjar få dyrare att finansiera sig. Nu kan alltså vi (FIN, GER, HOL) inte längre peka finger åt skuldproblemen, utan nu tvingas vi själva hantera konsekvenserna av den union vi tillhör.

Det intressanta vore förstås ifall detta får tyskarna att ändra sitt benhårda motstånd mer stimulerande penningpolitik. Att ECB skulle få trycka pengar tycks vara lika omöjligt som att Sverige 1992 skulle släppa valutan fri. "Över min döda kropp" sa Carl Statsminister på den tiden. Med den utvecklingen på näthinnan kanske Merkel blir utrikesminister om 20 år?

Ett friare ECB sitter tyvärr långt inne i Tyskland. Jag hoppas verkligen har jag fel, men John Mauldin sade i sina nyhetsbrev att ECB måste trycka pengar eller gå under (Print or Perish). Vi har tyvärr kommit till det läget och som jag har tjatat i snart ett halvår - nu är det dags för politiker att bestämma sig om vägen framåt. Annars kommer nämligen finansmarknaden att göra det valet, vilket jag inte tror kommer att sluta lyckligare för oss medborgare. Oroliga finansmarknader är inget man vill uppleva alldeles för länge. De som inte redan vet det, kommer att inse hur viktiga de är för vår ekonomi - oberoende vad man tycker om enskild aktörer.

Nästa vecka kanske vi tar ytterligare steg på vägen? På måndag ska Frankrike ha en emission och på tisdag träffas eurogruppens finansministrar. Min personliga åsikt är att vi börjar komma in på slutrakan i denna skuldkris! Vi har dock fortfarande en bit kvar till målgång och jag skulle inte avstyra möjligheten till några besvikelser under de kommande veckorna. Är det något EU-politiker har lyckats med i höst så är det att ge otydliga besked och fullständigt slarva bort implementeringen av dem! Hoppas de kommer till sans snart. Riktigt snart. Annars har vi snart bara en möjlighet kvar - nämligen ett krig!

fredag 11 november 2011

Mina favoritbolag 4/2011

Då har det åter blivit dags för en genomgång av mina favoritbolag. Den här gången jämförs perioden mellan 19/8 och unika datumet 11/11-11. Jag tvingas konstatera att min portfölj har gått sämre än index. Å andra sidan, hade jag gjort detta förra helgen hade resultatet varit ett annat...

Det har varit en turbulent höst men ärligt talat har den största turbulensen utspelat sig i tidningsrubrikerna! Ser man till börsen har den varit rätt stilla sedan 8 augusti då investerare fick stora skälvan. Börsen är i dagsläget ca 14 % över den nivån och man kan tycka att skuldproblemen är "inprisade" eller eventuellt förbi. Jag har tyvärr en annan åsikt - på kort sikt. Jag tror nämligen att vi står inför ett crescendo när det gäller de finansiella marknaderna. Snart kommer oron att bli panik och då tvingas politiker till lösningar de skjutit upp alldeles för länge. Tyvärr lär marknaderna härja fritt tills den dagen de är överens och jämfört med 2008-09 tror jag faktiskt att det tar "lite" längre tid. Jag vore förvånad ifall vi ser en lösning innan helårsrapporterna, även om jag är fullt övertygad om att vi inom några år kommer att lösa den här skuldkrisen nå nya kursrekord på indexen.

I ljuset av min kortsiktiga pessimism gör jag rätt stora förändringar och bantar portföljen till tio bolag. Fyra bolag åker ut (varav två riktigt etablerade) och två nya kommer in. Jag är rätt hård med bolag vars fasad börjar spricka i kanten. Det kan tyckas överdrivet men jag tror verkligen att vi kommer att få stora reaktioner och bolag som inte är helt med i matchen kommer att påverkas i stor utsträckning. Däremot tycker jag man ska utnyttja detta tillfälle till att ta in bolag som går framåt i dessa tider. Att växa under dagens förhållanden är en bedrift och nu har man chansen att plocka in dylika kvalitetsbolag. För den sakens skull ska man inte glömma bort värderingarna.

Ut ur portföljen (samtliga med i portföljberäkningen)

HM - *wtf* - försäljningen har börjat dyka i detta osannolika bolag, något som hotar min devis om tillväxt. Strax under 5 % försäljningstillväxt de senaste månaderna är för lågt i tillväxtbolaget HM. De är fortfarande skuldfria, har en bra historik, men klädbranschen har stora problem och inte ens branschens bästa bolag kan ducka för det. Varulagret steg 26 % Q3 vilket innebär att försäljningen har sjunkit långt mer än ledningen väntat. VD talar också om att det är viktigt att hålla kunderna nöjda i dessa svåra tider, vilket jag tolkar som lönsamheten kommer att prioriteras ner. Det borde också få effekt på dividenden... Jag avvaktar från sidlinjen.


Nokia -  hade en ok rapport och marknaden har kommit över den värsta nervositeten. Värderingen är inte längre extremt pressad utan förhoppningarna om att de kommande Windows-mobilerna har börjat få grogrund. Jag tackar för det här kvartalet och inväntar lanseringen från sidlinjen. Fortfarande osäkert läge tycker jag och med en förlust på de första nio månaderna lär inte dividenden heller bli lysande i vår.


Sampo - *wtf2* - Sampos vinstvarning var sannerligen inte väntad och jag plockar bort dem i ren chock! Att sedan Wahlroos eldade på med sina synnerligen misstimade uttalanden i dotterbolaget gör inte läget bättre. Jag undrar hur stort utflöde Nordea har drabbats av? I grunden är dock orsaken att jag ser Sampos dividend hotad, då Nordea behöver stärka kärnkapitalet på relativt kort tid. Dessutom kanske Livförsäkringsdelen behöver påfyllning av kapitalet i och med EU-politikernas nya drömmar om starkare solvenser för finansbolag? Osäkert läge och jag drar mig ur finanssektorn helt och hållet!

Vestas Wind System - kanske kom in lite i brådrasket. Visst lär tyskarna se efter ny teknik nu när de officiellt har bestämt sig för att lägga ner kärnkraften, men när de lägger ner subventionerna kommer den nya tekniken inte att bli vindkraftverk. Synd för Vestas och hela industrin kring förnyelsebar energi. Vestas har också vinstvarnat och tagit ner sina långsiktiga mål. Om 20 år kommer det säkert att säljas vindkraftverk, men jag är inte säker på att Vestas levererar dem...


In i portföljen (ej med i portföljberäkningen)

Doro - Jag går på Kim Dahlström och utnyttjar kursnedgången i Doro. De växer kraftigt i både omsättning och vinst. Dessutom verkar ledningen veta precis vad de vill. De gör strategiska förvärv, samarbetar för att öka omsättningen och lyckas uppenbarligen med det. Frågan är bara hur länge detta guldkorn får vara kvar på börsen? En titt i aktieägarlistan ger ingen klar huvudägare och dylika bolag brukar bli utköpta till slut. Jag hoppar på resan nu, precis efter att de har delat ut sin första dividend på flera år och därmed kan ta plats bland mina favoritbolag.


Tele2 - Efter Sampos utträde tar jag in Tele2 som ett dividendbolag. Jag har inga förhoppningar om kursdubblingar, men jag ser fram emot stabila intäkter i denna instabila situation. Tele2 torde inte tvingas till nedskrivningar av portföljen och eventuell konjunkturoro förblir endast oro. Dividenden är också på en bra nivå efter senaste halvårets kursnedgång. Extradividender har kommit de fyra senaste året, månne vi inte får se det i vår också även om det knappast blir 21 kr - eller?




Portföljen

Utveckling mina favoritbolag: +4,6 % (inkl dividend)
Utveckling Helsingforsbörsen: +7,5 % (inkl dividend)

Affecto (+10,3%)
Hade en riktigt bra rapport. Omsättning och vinst ökade mer än väntat, även om det är Finland som drar. Det är ändå få bolag med prognosen att dubbla rörelseresultatet som samtidigt handlas under eget kapital/aktie! Jag håller kvar dem tills värderingen har "korrigerats".


Amer Sports (+25,8%)
Hade ett tudelat resultat och jag funderade ett tag på att plocka bort dem. Vintersporterna är det som drar bolaget rejält, samtidigt som övrigt visar svaghetstecken. Jag tycker ändå att USA har börjat visa positiva tecken och ser ingen större anledning till oro - än!

Elisa (+11,8%, +14,7% inkl dividend)
Resultatet var bättre än ifjol och kunder som bytte bort var riktigt lågt. Det kommer rapporter om att nätet uppvisar kvalitetsbrister samtidigt som höstdividenden sänktes med 20 %. Tycker ändå verksamheten är precis vad portföljen behöver just nu och håller kvar dem ett tag till.

Fortum (+1,8%)
Hade en sämre rapport än väntat och sämre än ifjol. Orsaken stavas framförallt lägre elpriser trots att Fortum prissäkrar en stor del av sin försäljning. De gör ändå vinst, har bra kassaflöde och en extradividend på gång till våren. Liksom Elisa passar Fortums verksamhet portföljen i detta läge, då "tråkighet" ligger högst på önskelistan.

HM (+6,0%) UT. Med i portföljberäkningen.
Se motivering ovan.

Lagercrantz Group (+1,3%, +6,1% inkl dividend)
Visserligen kan man säga att förvärv driver tillväxten, men eftersom både omsättning och resultat växer kraftigt känner jag mig inte orolig. Q2 var riktigt imponerande med tanke på de svåra makroekonomiska läget. Precis den här typen av bolag man letar efter. Skuldsättningsgraden är överkomlig och jag tycker att aktiekursen har misshandlats rejält på börsen. Visserligen finns det en extra risk med mindre bolag, men detta brukar komma och gå i takt med börsoron. Behåller dem till värderingen är allt annat än låg.

Nokia (+21,2%) UT.  Med i portföljberäkningen.
Motivering ovan.

Nokian Renkaat (+10,6%)
Ser man på kursen tror man att aktieägarna tillhör det nervösa slaget. Det ska man inte vara med Nokian Renkaat, eftersom volatilitet nästan borde finnas i bolagsnamnet! Resultatet Q3 var dock som vanligt bra och produktionen är problemet - dvs hur de ska kunna tillverka tillräckligt med vinterdäck. Verkar som fler än mig kör på nya HP7:or...

Raisio (+1,7%)
Har riktigt bra tider just nu. Rörelseresultatet ökade 70 % (YoY) och balansen är urstark. Hittar inte ledningen förvärv så måste det komma utdelningar. Annars torde kursen flyga iväg snart, vilket är förvånande eftersom de har tråkig, stabil verksamhet - inte direkt något som brukar skjuta iväg resultatet på ett år.

Ratos (-15,2%)
Hade ingen riktigt kanonrapport. Portföljbolagen går sådär och de har dessutom tagit extra kostnader för omstruktureringar. Man måste dock komma ihåg att Ratos resultat lever upp de år som de kan göra exits i portföljbolagen. I dagens ekonomiska läge är förstås det omöjligt. Dividenden lär vara där denhar varit och ifall de upprepar vårens dividend är den rejält högre än statsräntan. Detta får man vara nöjd med idag och det är jag!

Sampo (+5,3%) UT. Med i portföljberäkningen
Motivering ovan.

Vestas Wind (-24,7%) UT. Med i portföljberäkningen
Motivering ovan.

torsdag 3 november 2011

Svårt läge!

Nu är det ett svårt läge på börsen! Ser man på makrosituationen blir man mörkrädd och det är inte svårt att förstå dem som menar att pengarna bäst förvaras i madrassen. Allt går åt h-e och hela det monetära systemet ska falla och ersättas av... tja, av vadå? Nya sorters pengar? Byteshandel? Guld? Vad händer då med pengarna i madrassen?

Ser man å andra sidan på bolagen blir man frestad! Vi har en hel del bolag som just nu värderas enligt ett krisläge. I vissa fall är det befogat, men i andra fall är det åtminstone hittills överdrivet. Många bolag har inte rapporterat drastiska avmattningar i deras försäljning och många börsbolag berättar på konferenser, möten och föreläsningar om att efterfrågan håller! De ser ingen kraftig inbromsning. Viss avmattning jo, men inte ett stopp i leveranserna.

Det är i precis dessa lägen man egentligen ska investera hårt, eftersom nuvarande makrosituation egentligen är sekundär för aktier. Det är nu man borde investera alla lösa pengar man har och samla de kommande årens utdelningar - utdelningar som i dessa "kristider" är relativt höga. Om vi dessutom skulle få bättre tider - vågar man knappt tänka de enorma dividender som kunde avkastas från denna portfölj, dvs portföljen som borde ha investerats under denna vecka.

Ändå infinner sig en viss tvekan. Den här makrooron är av ett nytt slag. EMU-länderna har löst krisen ett antal gånger, men den är fortfarande närvarande. Förra veckan trodde jag verkligen att vi hade tagit ett stort steg på vägen. Enigt EMU! Wow! +5 % var nästan i underkant. Åter blev man besviken när det kom till kritan. Det är några saker jag inte förstår i detta:

  • En trend i denna skuldkris är att ingen vill betala! Det kanske inte är ovanligt annars heller, men nu är det verkligen ett problem. EU-politiker har löst krisen minst 3 ggr senaste halvåret och samtliga gånger har man skjutit över kostnaden på någon annan. Är det inte Tobinskatt så är det att privata investerare ska ta smällen. Inte en gång har man presenterat en trovärdig uppskattning av kostnaderna och delat upp den mellan EMU-länderna (medborgarna). Ingen stat vill verkligen betala för skuldkrisen, vilket gör att ekonomin får ta smällen i form av lägre tillväxt och högre arbetslöshet. Något som staterna ändå får betala i slutändan. Varför inte ta notan direkt så att politikerna kan bestämma förutsättningarna för framtiden? Är det så enkelt att staterna inte kan ta notan?

  • En del av förra veckans överenskommelse var att ESFS skulle utvidgas till 1.000 miljarder euro. Det är väl ungefär hälften av vad många bedömare har ansett nödvändigt. Det är iallafall en bit på vägen och det finns en möjlighet att det faktiskt räcker ganska långt om man är lite optimistiskt lagd. Problemet är bara att ingen stat ska skjuta till mer pengar! Man ska alltså öka fonden från 440 miljarder till 1000 miljarder utan att ett enda EU-land behöver betala en enda euro. Istället ska fonden belåna sig. Man tappar hakan, vem i h-e kom på detta? Ok, att vart sena förhandlingar förra veckan men vad hade de i glasen under slutförhandlingarna? Kan man rädda överbelånade länder med en belånad räddningsfond? Testade vi inte det här upplägget med subprime?

  • Det är också svårt att förstå det tyska motståndet till att låta ECB lätta "lite" på penningpolitiken. Visserligen känner jag till det tyska traumat med hyperinflation som antagligen startade WW2. Just nu menar dock tyskarna att vi ska spara ihop till alla räddningsåtgärder. Spara på vadå frågar man sig? Vi har en potentiell lågkonjunktur på intågande och då menar tyskarna att vi behöver nedskärningar i större skala. Vill man ta udden av konjunkturen i detta läge?

  • Jag har också svårt att förstå EU-politikernas brådska att införa tuffare kapitalkrav på den pressade europeiska banksektorn. Ingen är emot högre kapitaltäckning på sikt, men när de ska höja kärnkapitaltäckningen till 9 % redan i juni 2012 har de tappat fotfästet! Idag är kravet 4 % och det skulle enligt ursprungsplanen höjas till 7 % 2013. Den nu föreslagna höjningen innebär att bankerna behöver 200 miljarder euro i nytt kärnkapital på sex månader! Det finns inte på kartan och kommer istället att innebära kraftigt minskad utlåning - något som redan börjar märkas i kreditförhandlingarna. Man ska heller inte tro att befintliga låntagare skonas i den här processen. Ånej, många kommer att få "oskäliga" villkor presenterade och vissa tvingas ta dem. Detta kan skapa en press på konjunkturen. Varför är man så enträgen med att ta udden av konjunkturen i detta läge?

  • Det börjar också resas frågetecken till "säkerheter" eller köpta försäkringar mot betalningsinställelse. Alla aktörer hedgar idag via CDS-kontrakt eller liknande derivat. När EU nu tydligen har åstadkommit en 50 % nedskrivning utan att dessa säkerhetsavtal aktiveras, ställer sig många frågan vad som är nyttan med dem? EU-länderna har i princip lyckats förstöra en etablerad marknad, ifall detta verkligen går igenom. Det är en god ide att reglera CDS-marknaden, men är man medveten om förändringarna som kommer ifall finansmarknaden måste avskriva alla "försäkringar". Varför pressa sektorn ytterligare i detta läge?

  • Italien? Det är något som inte är bra i Italien. Antingen är marknaden överdrivet nervös eller så ser vi hur ECB:s försök att hålla ner räntan inte riktigt går som planerat. Får vi se 28 % ränta på italienska tioåringen, bleknar alla våra andra europeiska problem...


Fast egentligen kanske man inte ska bry sig om makroekonomi? Vissa investerare menar att detta ändå är sekundärt. Då hittar vi många bolag som avkastar över 5 %! Man kan ifrågasätta huruvida prognoserna höjer men ärligt talat har vi sanslöst bra avkastningar på gång i vissa aktier just nu. Detta borde man utnyttja. Man är en idiot om man inte köper när det är billigt och det är det nu. Ser man på rullande 12-månaders kassaflödet är väldigt många bolag rätt opåverkade av skuldkrisen. Med undantag av statliga utdelningsförbud eller nervösa styrelsemedlemmar/ägare, så lär vårens dividendregn vara i riktigt bra! Ska man verkligen låta detta tillfälle passera utan insats?

I grunden har jag dock blivit mer pessimistisk senaste månaden. Jag ser framför mig ett år där vi får en finanskris och kreditchock. Banker under stark politisk press kommer att rata många låntagare och det riskerar minska tillväxten oerhört. Jag ser framför mig att branscher som drivs av statliga subventioner eller av extern lånefinansiering kommer att få det extra tufft. Bilinköp som skjuts upp, byggplaner som läggs på is och investeringar som inte blir av. Man ska inte underskatta en "avskuldiseringsprocess".

Mot det måste man ställa att vissa bolag redan har nått en krisvärdering. Vi har bolag som handlas under bokföringsvärdet trots att de producerar och i vissa fall gör ett ok resultat. Klart det kunde se bättre ut, men kanske de har fallit klart?

Resultatet av dessa motstridiga perspektiv blir en kompromiss. Kompromisser är aldrig bra i investeringssammanhang. Kompromissen blir iallafall att rata nedtryckta konjunkturkänsliga bolag och istället plocka upp utdelarna med tråkig verksamhet. Osäker på vad som rätt här. Som sagt, det är svårt läge på börsen just nu.

torsdag 20 oktober 2011

En bra förlust!

Sällan har väl börsen varit så glad över en förlust som vid dagens Nokia-rapport. Rapporten i sig var förstås inget vidare, men de mycket lågt ställda förväntningarna slogs med råge. Omsättningen landade på strax under 9 Mrd euro (10,2) medan rörelseresultatet sjönk från fjolårets 403 Meuro till -71 Meuro.

Intressant är att Nokia lyckas öka nettokassan med 16 % till 5 Mrd euro. VD Elop talar också om stark försäljning under Q3 och vågar t.o.m. lova en positiv marginal inom telefondelen mellan 1-5 % under Q4! När han talar om Windowsmobilerna så ligger planen fortfarande kvar att de ska lanseras under Q4. En försening här hade inte varit välkommen.

Problemen är långt ifrån över för Nokia och man ska se dagens glädjerus (på en negativ börs) som ett resultat av den extremt låga värderingen. Utmaningen är att Windows-mobilerna behöver bli riktigt bra under Q1/2012. Tills dess lär aktiemarknaden ha stort tålamod med resultaten, men kort stubin med eventuella förseningar av de nya telefonerna. Det tycker jag man som aktieägare också ska ha...

Nokia tillhör mina favoritbolag.

tisdag 18 oktober 2011

Det här är vinstvarningar!

En av de mest intensiva rapportveckorna har inletts och vinstvarningarna fortsätter att ramla in. Visserligen kommer de från bolag som tidigare har haft lönsamhetsproblem, men de har ändå lyckats göra ok resultat de senaste två åren. Eller åtminstone 2010.

UPM meddelade förra veckan att deras vinst blir ca 30 % lägre än förväntningarna. Orsaken är att finpappers och cellulosa-marknaden har utvecklats till det svagare. Övriga skogsbolag har inte sagt något (ännu) men givetvis borde detta också påverka dem också. Aktiemarknaden värderar redan skogsbolagen under eget kapital i respektive bolag, så denna vinstvarning kom kanske inte helt från klarblå himmel. Den stora frågan är förstås huruvida detta är början på några svaga år i en sektor som kännetecknas av överkapacitet och svårigheter att få kostnadstäckning? Kort sagt - skogsindustrin är en mogen bransch som kommer att kräva sina offer. Vem blir det?

Ahlström vinstvarnade också. De hade några riktigt svaga år runt den senaste krisen och även om de själva påstår att efterfrågan är stabil i alla konjunkturer. Dagens vinstvarning härrör från ett effektivitetsprogram som inte fått planerat genomslag och de kommer att förbereda ytterligare åtgärder. Därför bokas 25 Meuro i extra kostnader Q3, vilket motsvarar ca hälften av bolagets förväntade årsresultat. Ahlström har aldrig riktigt lyft ända sedan introduktionen för några år sedan och personligen har jag svårt att gilla detta potentiella dividendbolag. Det påminner lite om Ericsson, dvs hyllad av analytiker med ger ingen större avkastning i portföljen.

torsdag 13 oktober 2011

Är det här vinstvarningar?

Om man i slutet på september argumenterade att: "vi har ju inte fått några större vinstvarningar" så har den senaste veckan gett en skäl till större ödmjukhet. Vi har fått vinstvarningar från bl.a. Rautaruukki och YIT. De skiljer sig från tidigare vinstvarningar främst genom det att dessa bolag var mer överraskande. Stockmann, Husqvarna och Uponor har haft problem med lönsamheten det senaste året, medan R och Y då gick ok. De skiljer sig också på en annan punkt, bolagen säger fortfarande att de ska öka vinsten i år jämfört med ifjol. Ärligt talat, efter börsnedgångar på 50-60 % senaste halvåret - kan man verkligen kalla dessa för vinstvarningar?

Rautaruukki meddelade förra veckan att de inte kommer att omsätta lika mycket som de tidigare trodde. Marknaden hade väl i viss mån förutsett detta, då aktien har tappat 60 % sedan årsskiftet. Bolaget sade så sent om i juli att de skulle växa med 25 % i år, något som halvårsresultatet inte riktigt gav stöd för. Redan då tyckte jag att det lät lite för optimistiskt varvid bolaget plockades bort ur favoritportföljen. När vinstvarningen nu kom, säger bolaget att de ska växa med bara 15-20 %. Vinsten tror ledningen inte längre att ska bli väsentligt bättre utan bara bättre än ifjol. Med tanke på aktiens utveckling undrar jag om man verkligen kan kalla detta en vinstvarning. Börsen delar uppenbarligen min uppfattning och aktien handlas redan över nivån som gällde innan "vinstvarningen".

YIT har en liknande historia. De vinstvarnade i onsdags denna vecka och den varningen innebar att de ändrade sin vinstprognos från väsentligt bättre till bättre än ifjol. Med tanke på att YIT redan har tappat ca 45 % från årets toppnivå, så torde denna vinstvarning vara rätt diskonterat i kursen! I mitt tycke var det snarare ett fall framåt, eftersom börsen denna höst snarare har befarat en raderad vinst H2! YIT säger visserligen att byggandet i Norden saktar in, samtidigt som de reserverar 10 Meuro för ammoniak-problemen i St Petersburg. Är man en orolig själ hittar man alltså skäl att oroa sig. Börsen handlade dock upp YIT idag och aktien noteras redan på samma nivå som i tisdags!

Slutligen vill jag ta upp en äkta vinstvarning, trots att bolaget i fråga aldrig har gjort en vinst. Talvivaara meddelade i veckan att de sänker sin produktionsprognos, samtidigt som VD avgår, samtidigt som de meddelar att ifall Nickelpriset sjunker ytterligare kan de avbryta produktionen. Det är framförallt tre punkter som gör mig fundersam: 
1. Grundaren, storägaren och VD:n Pekka Perä meddelar sin avgång! Vem ska driva det här  projektet nu? Man måste komma ihåg att Talvivaara inte ännu är en fungerade affärsverksamhet, utan en anläggning med stora investeringsbehov som håller på att byggas ut. Därför är detta rätt jobbiga nyheter, kombinerat med rätt dålig timing för aktieägarna.

2. Dessutom saknas det ersättare idag, utan processen att leta ny VD har precis börjat. Vid en "ordnad succession" hade man redan nu presenterat nästa VD.

3. De antyder också att ifall nickelpriset faller ytterligare kan produktionen avbrytas! Detta gör mig förvånad, eftersom Talvivaara tidigare har sagt att de har ett kontrakt med Norilsk Nickel där de i ska köpa all nickel de kommande tio åren? Talvivaara har också talat om att deras break-even ligger kring 8-10.000 USD per ton. Priset nu är ca 19.000 USD per ton! Vad är problemet?

Jag får känslan att det är något man inte vet här? Den här vinstvarningen gör att jag ligger lågt tills dimman skingras.

tisdag 4 oktober 2011

Dags att optimera bevakningslistan?

Många av oss sitter nervöst och väntar på skuldkrisens briserande. Ingen vågar agera, ingen vågar tänka förbi årsskiftet och t.o.m. banker rekommenderar folk att inte köpa aktier just nu! Jag saknar fortfarande den där riktiga paniken på marknaden, men snart borde vi vara vid den där magiska punkten när den sista optimisten har lagt sig på rygg. Då gäller det att vara redo och lotsa sina likvider in på marknaden i den naiva tron att aktier studsar tillbaka (mean-reversal). Detta kräver förstås att man redan är mer eller mindre likvid och faktiskt har likvider att agera med. Belåning är inget jag rekommenderar, inte ens med dessa nivåer på direktavkastningarna.

I sann contrarian-anda ska jag här ge dig 15 aktier att studera närmare inför katastrofen. Då vet du vad du ska göra när det smäller. Detta är förstås en helt subjektiv åsikt och som vanligt tar jag gärna emot konstruktiv kritik eller varför din egen motivering till varför någon aktie borde platsa på bevakningslistan.

Observera att detta inte är en uppmaning att köpa aktier. Jag vill bara fästa din uppmärksamhet på att det finns bolag som i ett längre perspektiv börjar bli intressanta. Gör din hemläxa innan du agerar.

Jag börjar förstås med mina favoritbolag, som jag senast jämförde 19 augusti i år. Utvecklingen är per 4/10 alltså ca 7 veckor. Sju svarta veckor för många av dem!
Affecto (-4,0%). Ingen vinstvarning vad jag vet.
Amer (+11,6%) har inte meddelat något negativt vad jag vet.
Elisa (+9,5%) tuffar på. Antagligen extradividend i oktober.
Fortum (-1,9%) har slutat falla efter vårens tyska kärnkraftsbeslut. När slutar vi köpa el?
HM (+0,5%) hade en riktigt bra rapport förra veckan, trots att klädhandeln generellt går på knäna. Ingen överraskning för ärrade HM-aktieägare.
Lagercrantz (-7,8%, -3,1 % inkl dividend) har inte meddelat något sedan den fina Q1-rapporten. Förstås känsligt för konjunktur.
Nokia (-2,3%) kommer antagligen att göra ett riktigt svagt Q3, men WP-mobilerna vid årsskiftet är vad som avgör bolagets öde. Fundamentalt låg värdering.
Nokian Renkaat (-18,4%) har inte meddelat något annat sedan den ok rapporten i augusti. Q3 viktigt kvartal, liksom utvecklingen på ryska marknaden. Lite oroande att oljepriset faller...
Raisio (-4,5%) kan faktiskt höja sin prognos under hösten...
Ratos (-23,7%) har fallit som en sten trots VD:s positiva syn vid rapporten. Visserligen var rapporten sådär.
Sampo (-0,9%) tyngs av Nordea-innehavet och eurokrisen. Jag tror på bolaget och herr Wahlroos affärssinne, men ärligt talat är försäkringsbolag enligt lag tvingade att investera en stor del av sitt kapital i eurobaserade obligationer...


Det finns också några gamla favoritaktier som kanske förtjänar en revanch?

Jag plockade bort Rautaruukki (-32%) i augusti men den börjar redan närma sig fundamentala nivåer (P/B= 0,7). Minus 60 % sedan årsskiftet kanske börjar räcka, även om branschen har börjat tala om lugnare tider?

Även YIT (-17,3%) har fallit rätt lågt. Huvudägarna har köpt på sig rejält i sommar och kanske man ska omvärdera? Sedan jag plockade bort dem i maj-11 har de fallit 45 %! De hade kapitalmarknadsdag i mitten på september där de var fortsatt positiva. Trots den optimismen är de ändå förberedda på en kraftig inbromsning och har halverat risken jämfört med 2008. Idagsläget skulle slutkostnaderna i Ryssland bli 615 Meuro ifall de inte får projekten sålda. YIT har redan samlat kapital som täcker 90 % av det. Ett orosmoment är de ca 80-talet lägenheter i St Petersburg där de har hittat ammoniak i betongen. Känns inte som ett stort problem just nu, men man minns ABB:s asbesthistoria...


UPM (-2%) börjar också komma på rätt låga nivåer och har klarat sig ok senaste månaden. Sedan jag plockade bort dem i maj-11 har de fallit 40 %! Jag är dock lite tveksam till skogssektorn generellt, men UPM är ett riktigt välskött bolag.

Ett annat bolag att titta på är verkstadsbolaget Metso (-16%). De har plockat nya ordrar hela augusti och torde inte ha annat är bra resultat. Naturligtvis är de cykliska och tappar enormt i konjunktursvackor.

Den våghalsige börjar också studera Ramirent (-19%). Byggmarknaden kan visserligen krakelera rejält ifall krediterna sinar men detta bolag är några euro ifrån krisvärdering, trots att de inte ännu befinner sig där! Aktien har fallit nästan 60 % sedan årsskiftet.


Det finns säkert fler bolag på de svenska, danska och norska börserna som förtjänar denna uppmärksamhet. Berätta gärna vilka och framförallt varför de förtjänar att vara på bevakninslistan?


Minnesgoda läsare upptäckte att Vestas Wind (-19,4%) saknades bland favoritbolagen. Jag har blivit tveksam till dem. Uppenbarligen vill ingen ha bolag med tveksamma resultat just nu. Kanske jag var för ivrig med tyskarnas uttalanden och inte tillräckligt kylig för att se vad de egentligen investerar i (kolkraft)?

söndag 25 september 2011

Tragiskt, komiskt, patetiskt eller fruktansvärt?

Jag vet inte längre vad jag ska kalla EU-politikers hantering av skuldkrisen? Visst såg jag redan i augusti att oenigheten förstör framtidstron, men aldrig hade jag anat att vi 1,5 månad senare fortfarande sitter fast i limbo! Jag är säker på att EU:s finansministrar har haft daglig telefonkontakt sedan 5 augusti och fortfarande har de inte kommit i mål med en enda vettig åtgärd. På senaste Ecofin-mötet deltog t.o.m. Geithner för att elda på samtalen, men inte ens USA:s närvaro kunde bota den kompakta oenigheten. Ecofin-mötet tydliggjorde snarare att finansministrarna glider mer isär. Inför mötet var det endast Finland som krävde säkerheter för ytterligare Greklands-lån, men efter mötet visade det sig att ytterligare fem länder vill följa vårt exempel. En lösning känns långt borta och det är mest av allt tragiskt!

Jag inser förstås att frågorna inte är enkla. Det handlar om löjligt stora summor. I helgen har det talats om att ESFS behöver 2000 miljarder euro för att "täcka in" dagens problem. 2000 miljarder euro är så ofantligt mycket pengar att det hela blir nästan komiskt. Än mer skrattretande blir det när dagens diskussion handlar om att implementera åtgärder som höjer ESFS till 440 miljarder euro. En höjning som för övrigt "godkändes" redan i juni, men som ännu inte har ratificerats av alla medlemsländer (inkl Tyskland). Skrattet fastnar alltså i halsen, när man inser att det snart krävs ett mirakel för att lösa detta. Eller ett krig!

Vi har också nått en punkt där man inte längre kan hitta lösningar som gläder alla parter. Det är sannerligen tröttsamt att höra alla försvarstal om hur stark euron är, hur goda återbetalare grekerna är samt hur enigt Europa står i denna kris. Faktum är att vi redan ser en slitning mellan nord och syd. Vi ser också hur opinionen inom Europa börjar ställa allt större krav på sina politiker. Dessa krav är kanske inte helt genomtänkta på sikt, men eftersom vi står inför en kris så börjar det skina igenom att opinionen är mer intresserad av att rädda sitt eget skinn än att hjälpa en europeisk granne i nöd. Den åsikten dödar många möjligheter till lösningar. Nästan vad än politikerna kommer överens om i denna elfte timme riskerar att leda till politiska självmord för inblandade ledare. Det gäller både de utsatta grekiska politikerna, samt de räddande tyska politikerna - knappast någon har en bra chans i nästa val? Det gör också att även om dagens situation är allvarlig och svårlöst - så blir morgondagens situation etter värre! Nästa år - efter ett helt år med nya europeiska val - kommer ännu fler EU-kritiska ledare att träffas på toppnivå. De kommer att ha stöd i en kritisk hemmaopinion och säga nej till ytterligare samarbete. T.ex. i Finland meddelade Timo Soini i helgen att han kandiderar till president! Bäva månne vi göra, men blir han vald och man tycker att Finland har betett sig patetiskt i EU-sammanhang med sina krav på säkerheter - you ain't seen nothing yet! I Finland är nämligen presidenten mycket involverad i utrikespolitiken...

Den mest akuta frågan är ändå Grekland. Egentligen borde man väl erkänna att kejsaren är naken och utan pengar (=default). Visst för det med sig allvarliga konsekvenser, då vi inte riktigt vet var detta slutar. Trycket blir enormt på övriga länder i kris och eftersom t.ex. Italien är en av de största EU-länderna så kan det trycket utlösa den verkliga krisen. Vi vet heller inte hur involverade globala banker är? Vem har sålt dessa CDS som kostar över 60 % av säkrat värde idag? Vid Lehman-kraschen trodde man sig statuera ett litet exempel som höll på och kostade västvärlden livet. Det är precis det misstaget man inte vill göra igen och det är precis därför man velar så in i norden med detta självklara beslut om Greklands betalningsinställelse. Trots att det antagligen blir fruktansvärda konsekvenser, hoppas jag beslutet kommer snart. Först då kan vi börja jobba vidare och uppskatta bolagen som faktiskt går bra idag (jo de finns). Jag hoppas den dagen kommer snart. Hur fruktansvärd den grekiska konkursen än blir, kan den knappast vara värre än denna volatila, framtidslösa, pessimistmarknad. Men jag försöker förstås ha en längre tidshorisont än nästa val...

onsdag 24 augusti 2011

Allt är Finlands fel!

Äntligen har vi fått reda på varför finansmarknaderna har ställt saker på sin spets den senaste månaden. Lilla, annars alltid väluppfostrade Finland har tagit ton! Statsminister Jyrki Katainen med finansminister Urpa Juttilainen vid sin sida har krävt säkerheter för nya lån till Grekland.

Föga kunde väl Juttilainen och hennes socialdemokratiska parti ana att Europa skulle fnysa åt denna tanke. När de i valdebatten mot Sannfinländarna valde att spela ut detta populistiska kort, måste det ha varit både enkelt och självklart. När man ska låna av banken tjatas det alltid om säkerheter, alltså nu kräver vi helt enkelt samma sak av Grekland. Egentligen en rätt logisk tankekedja.

Problemet är bara att säkerhetskravet, i ett internationellt perspektiv, antyder att vi finländare misstror Greklands förmåga att betala tillbaka sina skulder. Europeiska politiker förklarade i princip hela fjolåret att Grekland visserligen har lite problem, men att de självklart kommer att betala av sina skulder. Bara de får den här låneutbetalningen också. Det kändes tyvärr inte riktigt tryggt då och lugnet har konsekvent vägrat infinna sig. Marknaden gör precis samma tolkning som Finland angående Greklands återbetalningsförmåga, varvid grekiska tvåårsräntan idag noterade 44 %! Det är ingen ränta - det är en skrikande kreditvarning!

Hela EU-gruppen är förstås fly förbannade över Finlands själviska tilltag som riskerar stjälpa hela räddningsaktionen mot Grekland. Nu riskerar på allvar franska och tyska banker att hamna på ruinens brant, med konsekvenser som ingen riktigt har velat fundera över - än mindre ta politiska beslut kring. Det kan ju också vara så att EU-gruppen är irriterade för att de inte kom på iden med säkerheter redan i maj 2010?

Man undrar dock när politiker ska börja diskutera allvar? När ska man komma överens om en mekanism där misskötande länder kan gå ur EMU? När ska man inom länderna komma överens om en plan för skuldreducering? Ärligt talat är det faktiskt Italien och Portugal som har kommit längst med detta. Frankrike sticker huvudet i sanden, liksom Belgien.

En viktigare sak att diskutera är också hur staterna ska rädda de tyska och franska banker som har lånat ut alldeles för mycket pengar till Grekland? Ska de ens räddas? Tyska IFO har räknat ut att euro-obligationer skulle kosta Tyskland 50 miljarder euro/år i extra räntekostnader. Tror faktiskt Merkel att en omfattande räddningsaktion av tyska banksektorn kommer att kosta mindre?

Det är när dessa frågor kommer upp på agendan och när de börjar nå en samstämmighet inom EU, som jag jag börjar se ljust på framtiden igen. Just nu är det bara en massa högtravande skitsnack för att komma runt de viktiga (och mycket svåra) frågorna. Ju förr EU-politiker tar tag i detta, desto snabbare kan vi lösa skuldkrisen och börja utveckla vår gemensamma marknad.

Innan dess är vi fast i limbo med kraftiga börssvängningar kring en sjunkande trend. Och allt är Finlands fel!
Perkele!

måndag 22 augusti 2011

Mina favoritbolag 3/2011

Då har det åter blivit dags för en genomgång av mina favoritbolag. Den här gången jämförs perioden mellan 13/5 och 19/8.

En skön sommar i skärgården har samtidigt varit en hopplös sommar på börsen! De två sista veckorna i juli måste var både extremt pessimistiska och ganska plötsliga. Man kan skylla på vad som helst: USA-politiker, skuldkris, vikande konjunktur, bortdragna stimulansåtgärder, högre oljepris. Faktum är att ingen riktigt vet varför Helsingforsbörsen tappade 20 % på 11 handelsdagar, men det skedde och man ska vara ödmjuk inför fortsättningen under hösten! Liksom 2008 får man känslan av att det är något man inte vet.

Jag slits lite mellan två starka tendenser just nu. Å ena sidan har börsen fallit kraftigt de senaste veckorna, vilket borde resultera i en upprekyl och kanske i ett stimulanspaket. Å andra sidan lär inte osäkerheten bedarra innan vi hittar någon väg ur dessa skuldnivåer. Eftersom oenigheten är stor inför vägvalen, tror jag tyvärr att det är rätt att dra ner risken kraftigt i portföljen.

Huvudorsaken är förstås att jag är orolig över de makroekonomiska faktorerna. Det är stora, svårlösta saker i görningen och de ekonomiska indikatorerna har svängt ned kraftigt. Om inget händer snart är risken stor vi får en lågkonjunktur. Ifall det bränner till någon vecka finns inte det politiska landskapet att lösa problemen snabbt. Därför kommer marknaden att härja mer fritt än vanligt denna höst. Det behöver inte vara negativt på sikt, men det är absolut påfrestande för befintliga aktieägare. Det är i det ljuset jag kastar ut tre bolag ur portföljen och tar in tre nya. Det är stabilitet jag söker. Stabilitet i form av opåverkad lönsamhet eller fundamentalt låg värdering. Det är sannerligen ingen enkel ekvation denna höst. Portföljen innehåller dock fortfarande 12 bolag. Jag ser en trygghet i viss diversifiering.

Ut ur portföljen

Basware - hade en ok rapport även om tillväxten var nere på riktigt låga niåver. Automationstjänsterna ökar stadigt, men totalt sett var tillväxten på 5 % en riktigt svag siffra. Aktien dök som en sten och har inte riktigt återhämtat sig. VD skriver också att uppdateringarna inför e-faktura-tjänsterna har minskat kraftigt och det var lite det som jag trodde skulle lyfta Basware hela detta år. Värderingen är ansträngd och i dessa osäkra tider tror jag inte man kan motivera det.

Pohjola Bank och Nordea Bank. Sänkta räntor förstör mitt banktrade den här höstan, även om det redan blev tilltufsat av sydeuropeisk skuldoro, konjunkturfarhågor och amerikansk politisk oenighet. Det gäller att inse när man har fel och nu åker dessa ut. Börjar Greklandsskulderna bränna i diverse balansräkningar runt om i Europa kommer tyvärr alla banker att åka på oron. Antagligen kommer ingen att säga att de har problem, men liksom 2008 antar marknaden att alla har problem. Jag tror inte dessa går omkull, men jag är rätt övertygad om att man får dem billigare om ett år. Dessutom tror jag inte att dividenden kommer att bromsa fallet.

Rautaruukki var betydligt svagare än väntat både vad gäller omsättning och lönsamhet. De upprepade dock prognosen att växa 25 % med kraftigt förbättrad lönsamhet. Orderboken är 23 % större än ifjol så det finns uppenbarligen grund för ledningens optimism. Rautaruukki är dock alldeles för cykliskt just nu och även om de har intressanta mål så påverkas det lite väl mycket av omvärldsfaktorer. Visserligen är kursen nedtryckt men det är en av de sämsta motiveringarna för fortsatt innehav. Speciellt när man har andra alternativ!

In i portföljen

Affecto - blir mitt nya IT-bolag. De växte hela 15 % H1 och resultatet hittills under 2011 är på en mycket bättre nivå än tidigare. De svängde till vinst iår. Vissa delar ger förlust, men totalt sett är bolaget rätt intressant. Värderingen är också rätt låg. De handlas kring P/B 0,8 vilket är lågt för ett IT-bolag. Ifall H2 blir lika bra som ifjol så finns det rätt stor potential i detta bolag.

Nokia - verkar ha hittat ett stöd vid 3,50 euro! Jag är fortfarande lika tveksam till verksamheten och är övertygad om att ifall Windows Phone blir en besvikelse, då kommer Nokia-aktien att kosta betydligt mindre än dagens nivåer. Q3 lär också bli kraftigt negativt, men kanske marknaden redan har prisat in det? Googles bud på Motorola visar att Nokias verksamhet antingen är extremt undervärderat eller så betalade Google alldeles för mycket för Motorola! Antagligen ligger sanningen någonstans mittemellan. Jag tar in Nokia eftersom de kanske har fallit klart? Ifall Windows Phone blir ok så finns det dessutom en rejäl uppsida.

Raisio - överraskade med en riktigt bra rapport där bl.a resultatet mer än femddubblades (YoY). Deras verksamhet är också relativt oberoende av konjunkturen. Detta är ingen kursdubblare ifall QE3 kommer på fredag, men de har stabilitet, stark balans och utdelning. Perfekt i detta läge!

Vestas Wind System - överraskade förra veckan med en bra rapport! Jag tyckte de hittade någon slags stöd vid 150 DKK för att nu ha rasat ner till ca 104,40 DKK i ljuset av senaste veckornas börsoro. Vestas torde ha ett jätteläge ifall tyskarna gör slag i saken och stänger ned sina kärnkraftverk. Vindkraft är ett av få energisystem som kan komplettera det bortfallet. Hur tyskarna ska ersätta elproduktionen vet inte ens jag, men när de upptäcker effektiviteten i kärnkraften så lär det bli rusning till vad som helst. Där hoppas jag Vestas kan bli en vinnare.

Portföljen

Utveckling mina favoritbolag: -23,9 %
Utveckling Helsingforsbörsen: -27,2 %

Amer Sports (-28,8%)
Amer hade ingen vidare Q2-rapport men det är vintern jag väntar på! Resultatet var fortfarande negativt och försäljningen har stampat på stället under försommaren. Ordrarna inför vintern är dock kraftigt upp och det verkar som om vintersporterna ska se dagens ljus efter sju sorger och åtta bedrövelser. Visserligen är jag lite osäker på hur dagens oro ska återspegla sig i Amers siffror? Jag väntar ändå till hösten innan jag eventuellt byter ut dem.

Basware (-9,6 %) UT, med i portföljberäkningen
Motivering ovan.

Elisa (-15,3 %)tuffar på.
Elisa hade ingen överraskande rapport. Omsättning, resultat och kundantal var i linje med förväntningarna. Det kan komma en extradividend på 0,50 euro/akte i samband med Q3-rapporten. Inräknat vårens dividend avkastar Elisa strax under 10  % iår, vilket gör den till ett bra val i dessa tider.

Fortum (-23,1 %)
Fortums resultat var överraskande svagt, främst p.g.a. lägre elproduktion. Kursen har dock rasat mer tidigare då finska regeringen vill införa en extraskatt samt stoppa all kärnkraftsutbyggnad. Extraskatten har de försökt införa tidigare men tvingades då backa, eftersom det inte var förenligt med EU-regler. Kanske blir det samma sak nu? Fortum ser jag på sikt som det bästa bolaget i ljuset av peak-oil och osäker konjunktur. Det ska mycket till innan vi slutar betala elräkningarna och denna dividend lär komma många år till. Just nu ligger nivån på över 6 %!

HM (-18,7 %)växer vidare
HM:s försäljning verkar vara under press då man jämför med fjolåret. Jag tror inte man ska vara så kortsiktig. De har en starkt kassaflöde, är obelånade och växer i lokala valutor. HM kanske inte ökar så mycket man kan hoppas, men en titt på konkurrenterna ger snabbt bilden av en klädföretag långt ifrån en kris. De hänger med i portföljen.

Lagercrantz Group (-30,1 %)
Lagercrantz brutna räkenskapsår tog vid där det förra slutade! Q1 (april-juni) ökade omsättningen 22 % samtidigt som resultatet ökade kraftigt. Visserligen är tillväxten ordnad via förvärv, men med tanke på lönsamheten verkar den ändå vara hållbar. Bolaget föreslår också att utdelningen höjs med 50 %. Aktiemarknaden har dock uppenbarligen koncentrerat sig på annat och handlat ner kursen rejält. Nej, det är inte helt logiskt. Visst kan vi få en konjunktursvacka, men innan den syns i verksamheten tänker jag inte byta ut dem.

Nokian Renkaat (-27,2 %)
För en gångs skull blev man inte helt imponerad av Nokian Renkaats rapport. Den var bara "bra". De växer förstås och matchade förväntningarna, men det fanns inte det där lilla extra. Visserligen är deras största problem att produktionen inte räcker till, varvid de ska börja med sjudagars vecka i Nokia-fabriken samtidigt som St Petersburg precis tog sin nionde produktionslinje i bruk och under Q3 blir den tionde klar! Trots den massiva kursnedgången kan man inte sälja detta bolag under dessa förhållanden!

Nordea (-26,2 %) UT
Motivering ovan.

Pohjola Bank(-25,5 %) UT
Motivering ovan.

Ratos (-24,7%)
Ratos VD har varit ute och talat om överdriven börsoro de senaste veckorna. Det är anmärkningsvärt eftersom han vet precis lika lite som vi andra vart denna konjunkturoro och politiska oenighet ska ta oss. Bolaget visar också att de inte står utanför denna osäkerhet. Resultatet skakar lite mer än man vill se i stabila Ratos, även om VD understryker att de underliggande siffrorna ser bättre ut än de aggregerade! Detta är ändå ett bolag man vill ha under oroliga tider och de har en lysande historik att falla tillbaka på.

Rautaruukki (-39,8 %)
Motivering ovan.

Sampo (-17,1 %)
Resultatet tyngdes till viss del av att IF visade en högre kostnadsbelastning än väntat. Det var framförallt i Sverige som kostnaderna ökade rejält. Inför Q3 kan givetvis Nordeakursen påverka NAV negativt, speciellt ifall vi får negativ höst. Jag har dock Sampo för dividenden och den landar väl kring 6-7 % på dessa nivåer. Eventuella kursfall tycker jag man ska utnyttja till att öka sitt Sampo-innehav.


onsdag 10 augusti 2011

Politisk oenighet skapar dagens börsoro

Efter en riktigt skön sommar har jag hittat tillbaka till civilisationen. Frågan är om man borde vända tillbaka till skärgårdslivet?

Det har väl knappast undgått någon att börsen är i kaos just nu. Man har helt släppt taget om bolagsrapporterna som i vissa fall var riktigt bra. T.ex. Nokian Renkaat rapporterade senaste fredag en riktigt bra rapport som var i linje med de höga förväntningarna. Bolagets största problem är att få produktionen att täcka efterfrågan. Därför ska de införa 7-dagars arbetsvecka i Nokia-fabriken, samtidigt som ytterligare en produktionslinje startas i St Petersburg. I det ljuset är kursfallet från 36,86 den 7 juli till 22,56 måndags helt ofattbart!

Det finns förstås en annan förklaring. Första veckan i oktober 2008 var bolagen i allmänhet riktigt positiva. De hade lämnat ett lysande Q3 och försäljningen var i lika fint skick som pressvecken på ledningarnas kostymbyxor. Två veckor senare stannade världen! Är det alltså detta vi ser just nu? Uponor rapporterade i morse och de menar att finanskrisen redan syns i deras ordrar! Det är det första bolaget jag ser som i VD-kommentaren skriver att turbulensen påverkar deras verksamhet. Är det enda bolaget att uttrycka den åsikten hösten 2011?

Vad som stör mig mest med dagens turbulenta börs är att oenigheten är stor bland de politiska ledare som ska lösa skuldproblemen. USA höll nästan på att ställa till det vid månadsskiftet, eftersom vissa politiker är övertygade om att skattehöjningar vore landets undergång. Skattehöjningar som faktiskt kunde lösa budgetunderskottet. S&P var kanske de första som sa öppet precis vad hela världen vet - nämligen att USA har alldeles för stora skulder för att klara sin ekonomi långsiktigt. Istället för att ta itu med problemen och se sig själva i spegeln, har de amerikanska politikerna beskyllt S&P för att räkna fel!

Europeiska politiker är inte mycket bättre. När Greklandsoron härjade som värst blev det uppenbart att vi inte har ställt de svåra frågorna på tio år! Hur ska Grekland bli lika konkurrenskraftigt som resten av Europa? När marknaden nu tvingar fram svaret så blir responsen från EU-politiker att de istället vill skapa ett eget kreditinstitut som kan göra "rätt" kreditbedömning av t.ex. Grekland. Detta är knappast en långsiktig politisk lösning, utan snarare samma gamla vanliga sätt att släcka bränder.

Orsaken till att vi inte får bättre svar från politikerna är förstås att de är oense om metoderna, vilket leder till fatal tystnad från politiskt håll. Det har uppenbarligen förts intensiva samtal mellan finansminstrar och premiärministrar sedan i lördags förmiddag. Inte ett ljud har hörts om vad dessa diskussioner har mynnat ut i. Vi har idag en officiell avsaknad av strategier för att komma tillrätta med skuldbördan. Detta är i min mening värre än de faktiska skuld- och underskottsnivåerna. Att ha 100 % statsskuld av BNP är inte bra, men inte heller katastrof. Att sakna en strategi för att lösa dessa problem är riktigt illa, eftersom det leder till en katastrof.

Trichet uttalade sig igår att ekonomin befinner sig i värsta krisen sedan andra världskriget! 2008 var alltså lindrigare! Jag har svårt att se någon politiker som inte ser allvaret i detta, men det enda som verkar komma ut ur en veckas diskussioner är en förhoppning om att någon annan myndighet ska presentera någon form av stimulanspaket som kortsiktigt löser problemet (och höjer börserna). Kan någon ens stava till långsiktiga lösningar?

Väljarkåren har dessutom röstat in en opposition som i många fall har besparingar högst på agendan. Det gör många regeringar handlingsförlamade. Det är också en rätt dålig ide att börja spara hårt i ett läge när ekonomin är på gränsen till tillväxt och eventuellt redan har sjunkande BNP-siffror. Tyvärr verkar många regeringar på allvar tycka att besparingspaket är en riktigt bra ide just nu. S&P tyckte också att USA skulle spara mer för att inte tappa ytterligare kreditbetyg. Det lär inte hända, varvid man måste börja förbereda sig på ytterligare en betygsänkning kommande året. Det skulle innebära en rejäl brännmärkning i de amerikanska obligationsportföljerna.

Man måste börja inse att att vi just nu befinner oss på ett sluttande plan där det uppenbarligen är svårt att orientera sig. Börsen är också mycket volatil. I det här läget finns det två saker att göra enligt mig.

1. Minska aktievikten rejält och ställ dig på sidan ett tag. Har du belåning - annullera den direkt! Öka inte aktievikten förrän du ser att långsiktiga lösningar kommer på plats. När du ökar aktievikten igen, öka lite i taget under en längre period.

2. Andra alternativet är att bli aktiv. Köp när de ser jobbigt ut och börserna kommer ner, men sälj med vinst. Inför också stop-loss-nivåer eftersom du inte kommer att göra vinst på alla affärer. Var beredd att förlora en del och håll dig till större, likvida aktier så att du alltid kan stänga din position. Med denna strategi har man redan köpt under senaste veckan...

Vilket man väljer beror på ens personlighet. Att blanka kunde vara ytterligare ett alternativ, men det är mer riskfyllt än man kanske tror. Dessutom finns det ett gammalt talesätt att marknaden kan vara irrationell längre än du kan vara solvent. Det är inte gratis att blanka - timingen är avgörande och ingen klarar det konsekvent. Dessutom kan det komma kortsiktiga stödpaket a la QE3. Det vore förödande för en kort position.

Slutligen vill jag påminna läsaren om att detta är min syn. Jag har haft fel förut.

fredag 17 juni 2011

Avslutas Greklandsspelet i helgen?

Vi bevittnar tydligen ett "chicken race" just nu. På ena sidan har vi europeiska politiker med Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble i spetsen. Han har de senaste månaderna allt oftare (och allt ivrigare) framfört åsikten att privata investerare ska vara med och betala Greklands omstrukturering av skulderna. Politikerna vill förstås framstå som handlingskraftiga och genom detta blidka en hemmaopinion som blir alltmer skeptisk till nya lånemiljarder.

På andra sidan har vi officiellt endast ECB. Trichet fick i torsdags frågan huruvida ECB planerar för nedskrivning av grekiska statsobligationer. "It's certainly not our intention" blev det raka svaret. Han talar nog för alla långivare, men ingen annan står offentligt för denna åsikt. Många banker i Tyskland, Frankrike och Schweiz håller nog tyst med.

Säg att politikerna gör som hemmaopinionen vill och stryper stöden till Grekland. Grekerna får väl skylla sig själva för tusan. Kan man inte hantera en budget ska man inte låna pengar, eller hur? Tyvärr är det inte så enkelt. Ifjol visade statistik att 75 % av den grekiska statsskulden ligger placerad hos tyska, franska och schweiziska banker. Tyskarna har räknat att deras banksektorn behöver ta in 50 miljarder euro i extra kapital ifall Grekland defaultar och de tvingas skriva ner obligationerna till noll.
Senaste veckorna har det dock kommit rapporter om att tyska banker har sålt 1/3-del av sina grekiska obligationer. Det minskar visserligen bördan, men samtidigt kan inte en pressad tysk banksektor ens ta höjd för 30 miljarder euro i dagsläget. Wolfgang Schäuble kan alltså tvingas ta itu med mer prekära problem på hemmaplan ifall han släpper Grekland till marknaden utan att ingripa.

Man kan förstå att ECB motsätter sig en skuldsanering, eftersom de uppenbarligen har köpt på sig en hel del grekiska statsobligationer under våren. Ifjol ville inte Trichet ens använda dessa obligationer som säkerhet för lån till EU-banker, men nu har de vikt sig. ECB vill förstås till varje pris undvika en systemkollaps och att köpa grekiska obligationer av europeiska banker kanske är det bästa sätt de ser? Risken är ju förstås att en nedskrivning av Greklands-obligationer gör att europeiska banker tvingas till oerhörda nedskrivningar (liksom ECB). Vi minns alla Lehman Brothers 2008 där politikerna ville visa att alla banker inte kunde räddas. De hade dock inte räknat med att Lehman var mycket aktiv på derivatmarknaden och när deras garantier inte längre gällde, fick finansvärlden nervkollaps. Lehman-obligationerna blev hösten 2008:as svarte petter? Det scenariot vill vi inte uppleva igen med grekiska obligationer.

Officiellt ser vi ändå ledande institutioner på Europa-nivå som uppenbarligen är i konflikt och inte är på samma linje när det gäller Greklands-problemen. Officiellt kan man få uppfattningen att båda sidor väntar ut varandra för att se vem som viker sig först! Insatserna är höga och man skulle hellre se en konstruktiv dialog. Egentligen tror jag faktiskt att detta är ett spel för gallerierna och att båda sidor i själva verket är överens?


Det är tyvärr så att debatten kring Greklands skulder och ny nödfinansiering inte spelar någon större roll för Grekland! De kommer aldrig att kunna betala tillbaka sina skulder och innehavare av grekiska statsobligationer gör nog bäst i att försöka lura dem på någon annan eller kallt bereda sig på nollvärden. Hela den här "konflikten" går egentligen ut på att vinna tid. Politiker vill vinna tid för att kunna dra ut förlusterna över en längre period och slippa få skulden för att ha sänkt någon av landets banker. Bankerna vill vinna tid för att hinna rensa balansräkningarna från dessa obligationer och kunna ta in ersättande kapital. ECB vill vinna tid för att kunna lindra effekterna och undvika en systemkollaps. Innan ovanstående är på plats kommer antagligen det här skådespelet att fortsätta.

I ärlighetens namn är inte heller problemet obligationerna! Jag tror att ECB har rätt bra koll på vilka som äger grekiska obligationer och har räknat på hur dessa institutioner påverkas vid en nedskrivning. Problemet är istället derivatmarknaden och alla CDS som är utställda. När subprime-lånen brakade samman var det framförallt detta som orsakade finanskrisen, dvs att vissa företag (AIG, Lehman) hade försäkrat obligationerna mot nedgång utan att ha motsvarande kapital bundet. Eftersom CDS handlas OTC (ej på börsen) är det svårt att veta exakt hur omfattande den handeln är och exakt hur stor exponering utställarna har. Det kommer dock obönhörligen att visa sig, men detta vill man inte ha upp på bordet just nu!

Marknaden har redan bestämt sig och jag skulle nog råda alla att vara ytterst skeptiska att försöka trada dessa Greklandsproblem. Jag vet inte hur man kan placera utan korrelation för en grekisk kollaps, men undvik för allt i världen att direkt köpa grekiska statsobligationer innan nedskrivningen. Jag skulle också vara skeptisk till räntefonder, baserade i euro-området. I maj 2013 blir det nämligen skarpt läge. Då går officiellt EU:s, IMF:s och ECB:s garantier ut för Grekland. Senast då blir det default. Marknaden vill börja prisa in detta redan nu, men politikerna försöker prata ner räntorna och ECB hjälper till på ett hörn. I längden kommer de inte att lyckas gå emot marknaden och de vet antagligen om det! Deras förhoppning är ändå att kunna fördröja kollapsen något år.
Tyvärr är den grekiska kreditratingen är rekordlåg, CDS-nivån var i veckan över 1600 punkter!
Tyvärr ger marknaden inga alternativ till grekisk default.
Tyvärr har marknaden (nästan) alltid har rätt.
Tyvärr har vi också flera länder med "obalanserade statsfinanser". Irlands och Portugals CDS-nivåer ligger över 700 punkter, dvs ungefär där Grekland låg ifjol!

På kort sikt är dock allt nedtryckt och ifall detta "Greklandsspel" avslutas genom ett rakt beslut i helgen bevittnar vi årets tradingläge idag! Detta beror dock på politikernas beslut - något som man aldrig kan räkna på. Man kan därför bara upprepa denna veckas vanligaste uttryck: "Extremt osäkert läge".

tisdag 7 juni 2011

Dags för Digia?

Det ska sägas direkt att finska IT-bolaget Digia har haft roligare vårar på börsen. I år har deras största kund Nokia meddelat att de slopar de IT-system som bl.a. Digia har utvecklar. Sedan det offentliggjordes i februari har Digias aktie fallit ca 40 %! Jag antar att de antingen lobbar för fullt för att komma med i utvecklingen av Windows Phone eller installerar Linux på sina servrar i ren protest.

En av orsakerna till det stora kursraset i Digia är att ledningen envist vägrar berätta om Nokias andel av deras verksamhet. Det har frågats men inga svar, det har uppskattats om 30-40 % och vissa analytiker tror på ca 20 % av omsättningen. Kort sagt ingen vet! Börsen är inte överförtjust i osäkerhet och har därför prissatt en risk modell större att påverkan blir signifikant.

Digia själva har inte gett besked på denna viktiga fråga, men de har redan börjat förhandla med personalen. 190 tjänster ska bort meddelades i mitten på maj och detta härrör från Symbian-utvecklingen. Med tanke på Digias totala personalstyrka på ca 1.500 så är detta kanske inte riktigt värt en aktieutveckling på -40 % sedan februari? Det finns dock vissa forum på nätet som viskar om att diskussionerna egentligen rör 700 personer. I såna fall hamnar nedgången i ett annat ljus. Dessa uppgifter är dock inte bekräftade utan enbart rykten.

Om man tittar närmare på Digia så har de faktiskt andra produkter än Symbian. De står inte och faller med Nokia. Av fjolårets omsättning kom nästan 60 % från Enterprise Solutions och ca 40 % från Mobile Solutions. Av EBIT-resultatet kom 64 % från ES och 36 % från MS. Således torde omsättningsnedgången från Nokia inte bli en katastrof för Digia. Man ska heller inte utesluta att Digia faktiskt får in en fot i Windows Phone och kan ta tillvara det som förloras från Nokia.

Tidigare har de varit otroligt stabila sett till resultatet. EPS har legat kring 0,55 euro/aktie i flera år, även om 2009 blev kraftigt negativt med en goodwill-nedskrivning på nästan 1 euro/aktie. Finanskrisen drabbade inte Digia speciellt hårt och bortsett från Nokia-nyheterna såg det ganska bra ut inför 2011. Det här året kan bli vad som helst, men redan nästa år kanske Digia är tillbaka på 0,55-nivån? Det här är alltså en svart svan som har drabbat Digia men aktiemarknaden kanske har överreagerat på den?

Man undrar således om man ska fånga denna fallande kniv? Personligen har jag köpt en swingtradingpost. Tekniskt ser det inte jätteintressant ut men RSI var 12 igår! Fundamentalt börjar vi också nå intressanta nivåer. Någon gång vänder det och kanske redan innan Q2-rapporten den 11 augusti. Den som lever får se...

onsdag 1 juni 2011

Det är allvar nu!

Det har väl knappast undgått någon att Nokia vinstvarnade idag. Trots att vi har den vackraste sommarmånaden kvar så ser Nokia redan att rörelsemarginalen Q2 kommer att bli väsentligt lägre än vad de trodde i april. De presenterade då en riktigt bra Q1-rapport med överraskande stor vinst. Rörelsemarginalen var godkända 6,8 % och de prognosticerade en rörelsemarginal på 6-9 % under Q2 inom sin mobiltelefondel, dock med en reservation om att den kunde sjunka från Q1.

Dagens bomb var att de reviderar ner den siffran till 0 %! Jepp du läste rätt: En månad senare och en månad innan kvartalet fullbordas siktar ledningen på att Devices & Services ska göra ett nollresultat under Q2. Det är förstås inget annat än en förhoppning och aktiemarknaden som hatar osäkerhet handlade ner aktien 17,5 %. I värsta fall kan fallet dessutom fortsätta. Det finns som bekant bara en botten för aktiekurser.

Orsaken till denna implodering av resultatet tillskriver ledningen lägre intäkter i form av ökad prispress, högre kostnader och sämre försäljning. I sanningens namn beror det naturligtvis på att Nokia saknar konkurrenskraftiga telefoner i samtliga segment, samtidigt som de har övergett sitt nuvarande operativsystem Symbian. Vem skulle vilja ha en telefon vars operativsystem redan har slutat att utvecklas? Vem skulle vilja utveckla applikationer till ett operativsystem som ska skrotas? Självklart upplever Nokia nu det vacuum som infinner sig tills nästa Windows Phone kommer vid årsskiftet. Nokia kan heller inte kompensera försäljningen genom att kraftigt sänka priserna. Kunderna har redan börjat överge Nokias telefoner och det verkar som att det blir sju mycket långa månader till årsskiftet! Dessutom är succen med WP långt ifrån given som jag skrev tidigare. SonyEricsson har redan haft två WP-mobiler i handeln och de har inte dominerat marknaden om man uttrycker sig milt.

Nokia är förstås mer än mobiltelefoner, men i dagsläget är de tyvärr inte mycket mer än det. Under Q1 stod mobiltelefonerna för 68 % av omsättningen och hisnande 98,6 % av rörelsevinsten. Om Nokia-ledningen ändå har rätt i sina förhoppningar att rörelsemarginalen inom D&S blir exakt 0 % så kanske Nokia-koncernen kan producera en rörelsevinst på ca 60 Meuro under Q2. EPS halkar i såna fall ner till ca 0,016 euro! Det är så liten vinst att det lika gärna kan bli en förlust. Ser man framåt till Q3 och Q4 så lär Nokia då göra förluster om försäljningen fortsätter att dyka. Konsensusprognosen från april att EPS ska landa på 0,46 euro för helåret 2011, är nog en prognos som kan skrotas betydligt snabbare än Symbian-utvecklingen? 2012 vågar man inte ens fundera över. Kanske inte ens Nokia är kvar då?

Vissa hävdar att aktien inte kan sjunka mer. De tar stöd i det faktum att aktiekursen på 4,75 euro börjar närma sig fundamentala nivåer. Eget kapital per aktie är på ca 4,40 euro. Tyvärr brukar inte dylika aktie-ras stanna vid exakt P/B 1,0. I lågkonjunkturer har börsbolag tidigare bottnat så djupt som P/B= 0,3 vilket i Nokias fall skulle innebära en kurs på ca 1,30 euro! Det är också ungefär där man hittar Nokias nettokassa (ca 1,60 euro/aktie). Rörelsen har förstås också ett värde, även om det är svårt att sätta en prislapp på NSN, Navteq och D&S. Trots detta finns det alltså fortfarande fallhöjd från dagens stängningskurs om man vill vara pessimist. Vid kursen 2,50 euro kanske man börja fundera på bottenfiske? Och börja spekulera i bud!

Det kommer att bli sju långa månader på Nokias huvudkontor i väntan på WP-mobilerna. Jag håller mig fortsättningsvis utanför Nokia-aktien, men kommer förstås att följa utvecklingen noga. Visst kanske det stämmer att vi börjar nå en bottennivå, men jag tycker det är viktigare att fokusera på potential - något som verkar långt borta för Nokia just nu. Det bästa hoppet för befintliga aktieägare är att någon ger ett generöst bud. Jag har dock mycket svårt att se på vilken nivå det budet kan landa? Forna teknologi-giganter på fallrepet brukar tyvärr ha en lång turn-around-tid och det är heller inte ovanligt att de förpassas till historieböckerna. Kort sagt, det är allvar nu. Cavaet Emptor.

fredag 13 maj 2011

Mina favoritbolag 2/2011

>Då har det åter blivit dags för en genomgång av mina favoritbolag. Den här gången jämförs perioden mellan 18/2 och 13/5.

Min bloggar är lika lätträknade som plusveckorna på börsen! Orsaken är förstås min intensiva tillvaro och frånvaron av egen tid. Snart blir det nog mer tid och kan skriva fler bloggar, men jag vågar inte ännu säga när. Jag gillar verkligen det är mediet. Skönt avbrott till min vardag. Jag älskar också mina barn. De är viktigast.

Personligen tycker jag att börsen har varit stark i år! Våren har varit ekonomiskt turbulent, där vi har upplevt krig, råvaruhausse, jordbävning, riksdagsval och Portugalkris. Ändå noteras en viss ökning på börsindex. Det tyder på en styrka tycker jag. En styrka som ingen riktigt vågar ta fasta på, iaf inte officiellt.

Det finns dock orosmoment. Kostnadsinflationen ställer till det rejält och de bolag som inte klarar av att parera med prishöjningar blir klämda. De som antingen växer kraftigt eller kan kompensera priserna klarar sig rätt bra. Vi får se om det fortsätter året ut. Styrkan i inflationen har överraskat mig och jag har därför gjort rätt stora förändringar bland favoritbolagen. Jag kastar ut fyra bolag och tar in tre nya. Portföljen innehåller därmed 12 bolag.

Ut ur portföljen
Aktia - har inte direkt rosat portföljen. Mitt trade med bankaktier lämnar mycket i övrigt att önska, men jag håller kvar två. Aktia åker ut på ett förväntat sämre räntenetto i år. 2008 lyckades de gardera sig fullständigt mot räntenedgången genom att ta en stor ränteswap. Nu blir det tuffare. Lilla Aktia får också tuffast att parera de nya regleringskostnader som kommer att drabba alla banker.

Tekla - mitt lilla favoritbolag som gått och blivit uppköpt av amerikanska Trimble Navigation. Budet är på 15 euro/aktie och eftersom 62 % av ägarna redan har accepterat så är förvärvet klart, trots att det börjar först nästa vecka! Synd på ett bra bolag, men vackert kvartal för mitt innehav. Jag plockar bort dem redan nu och firar med en Lagavulin.

UPM - fick oväntat problem med kostnaderna under Q1. De har förstås kommit ned lite, men jag tycker det finns andra bolag som går bättre. Således försvinner de trots mina lovord i februari.

YIT - har varit länge i min portfölj men nu kanske de börjar nå vägs ände? Deras prognos är riktigt intressant men redan inprisad i kursen. Nu var de lite sämre Q1 och visst kan de komma igen mot slutåret. Jag undrar dock hur högre kostnader ska påverka marginalen? Dessutom har räntorna stigit kraftigt. Det är inte heller positivt för byggbolag.

In i portföljen

Amer Sports - har efter sju sorger och åtta bedrövelser fått till en riktigt bra marknadssituation. Omsättningen ökar kraftigt och med den kommer resultatet. Deras senaste nyemission har också fått ordning på balansen. Jag tror att fler kommer att få upp ögonen för detta sport-bolag.

Lagercrantz group - har rekats länge av Redeye-profilen Ture Tratt. Nu har även jag fått upp ögonen för dem och främst tack vare deras 50 %-iga dividendhöjning. Lagercrantz har tillväxt, lönsamhet och stigande dividend. Och låg värdering. Mitt andra Redeye-inspirerade inslag bland favoritaktierna.

Rautaruukki - är stålproducenten som faktiskt kan dra nytta av Japankrisen. Efterfrågan på stål har tagit fart och även priserna. Jag hoppas att cykliska Rautaruukki kommer att få några bra kvartal, även om jag inser att timingen kanske inte är perfekt?

Nokia kommer inte med just nu trots extremt låg värdering. Den furstliga dividenden är avskild och kommande halvåret kan bli en enda lång väntan på den första Windows Phone 7-mobilen. Och sen när den kommer är succen långt ifrån given. SonyEricsson har haft två WP7-mobiler till försäljning. Jaså visste du inte det? Precis! De var alltså ingen hit. Hoppas att programmet hinner utvecklas innan julhandeln eller att kombinationen med Nokia ger den bästa mobilen världen har skådat! Förhoppning är dock sällan en bra strategi.

Portföljen

Utveckling mina favoritbolag: +3,2 % (+7,2 % inkl dividend)
Utveckling Helsingforsbörsen: +1,4 % (inkl dividend)

Aktia (-12,1%, -8,2 % inkl dividend)
Motivering ovan.

Basware (+3,2%, +4,8 % inkl dividend)
Visade på bra tillväxt och resultatet ökar ännu mer! Aktien har ändå inte riktigt tagit fart och jag börjar fundera ifall vi börjar närma oss toppnivåer. Värderingen är hög (som alltid) men jag har svårt att sälja bolag med dessa fina resultat.

Elisa (-2,5 %, +2,9 % inkl dividend)tuffar på.
Elisa saknar egentligen tillväxt, eller rättare sagt så växer de mycket lite. Det som är intressant med dem är utdelningen och den håller sig på en hög nivå. 0,90 euro/aktie kom i våras och i höst kan det ramla ut ytterligare ca 0,40 euro/aktie. Helt ok i dessa tider.

Fortum (+3,1 %, +7,6 % inkl dividend)
Fortums resultat var helt ok. Om Q4 var överraskande svagt så var Q1 lika tråkigt som Fortums resultat brukar vara. Men dividenden är aldrig tråkig och euron kom. Undrar när de ska höja den?

HM (+10,5 %, +15,1 % inkl dividend)växer vidare
I vintras var alla toknegativa men nu har Stefan Persson handlat för kung och fosterland! Aktien har klättrat en hel del sista veckorna, även om det också finns förhoppningar om bättre försäljning i Tyskland och England. En dag ska man sälja HM men knappast i sommar?

Nokian Renkaat (+10,0 %, +12,2 % inkl dividend)WOW!
Nokian Renkaat pratade upp kursen i mitten på april när de meddelade att försäljningen är över plan. Inte mycket potential kvar då tänkte man inför rapporten 6/5. Tji fick jag, då de slog förväntningarna rejält! När ska detta bolag sluta växa. Det enda jag funderar är huruvida man ska sälja aktien nu när alla är såå positiva. De har dock alldeles för bra resultat för det. Fast kursen har lite svårt att stiga ovanför 34-nivån...

Nordea (-5,7 %, -2,2 % inkl dividend)
Hade en ganska bra rapport, även om räntenettot inte har tagit fart ännu. Nordeas stora problem är att svenska staten kommer att trycka ned kursen vilken dag som helst. När de har gjort det kanske kursen kan stiga - rejält? Om inte kommer snart räntenettot att ticka upp...

Pohjola Bank(-2,7 %, +1,3 % inkl dividend)
Hade en ok rapport men skadeförsäkringen var överraskande svag. Den långa vintern har drabbat hus, fritidshus och bilparken! Det som är lite underligt var att Sampo inte hade dessa problem? Nåja, Pohjola är iallafall på plus efter dividend och enda av bank-traden som gick hem (efter dividend).

Ratos (+6,0 %, +10,3 % inkl dividend)
Ratos hade en ok rapport även om analytikerna velar. Spliten kanske har lyft aktien, men Ratos historik gör också att det är precis dessa aktier man vill ha när det blåser snålt.

Sampo (-2,3 %, +2,7 % inkl dividend)
Det hände i ärlighetens namn inte mycket med Sampos resultat under detta kvartal. IF klarade vintern bättre än Pohjola, de ville inte köpa statens hela post i Nordea och de delade ut sin furstliga dividend. Nu är dock Wahlroos ordförande i Nordea och jag förväntar mig att det börjar hända saker snart...

Tekla (+53,8 %, +60,0 % inkl dividend)
Motivering ovan

UPM-Kymmene (-8,8 %, -5,1 % inkl dividend)
Motivering ovan

YIT (-10,8 %, -7,8 % inkl dividend)
Motivering ovan


torsdag 7 april 2011

Logiskt

Talvivaara sänkte sitt produktionsmål för 2011 idag. Tidigare har de talat om 30-35.000 ton Nickel under året,  men nu tror de bara det blir 22-28.000 ton. De skyller på ett planerat produktionsstopp där lite mer än tidigare planerat ska åtgärdas. Det stämmer säkert till viss del, men ärligt talat har de legat efter sin plan i snart ett år! Det här service-stoppet kommer ganska lägligt och prognos-sänkningen är ganska logisk.

Ser man till fakta så producerades 10.382 ton nickel under 2010. Enligt bolagets egen plan så skulle den siffran ha varit 30.000 ton. Visserligen har de inte stuckit under stol med produktionsstörningarna, men börsen har inte riktigt synat Talvivaara. Dessutom har ledningen förvirrat ivriga investerare genom att tillkännage intressanta expansionsplaner! Först kom uranbrytningen (som ska täcka Finlands behov av uran) och dessutom har de meddelat att de ska utöka brytningsområdet. Detta har fått bort fokus från det faktiska resultatet. År 2012 ska de enligt planen producera 50.000 ton nickel! Personligen tror jag att många kommer att få revidera sina prognoser och därför ska man nog vara lite försiktig med Talvivaara den närmaste tiden...

På lite längre sikt är förstås Talvivaara mycket intressant och ifall de når upp till 30-50.000 tons årsproduktion samtidigt som inflationen får fart på metallpriserna - så har vi stor potential. Frågan är bara när de når detta? 2013? 2014? Just nu har Talvivaara backat 16 % sedan senaste toppen 8/2. Den trenden kan säkert fortsätta ett tag till, men snart ska man nog titta närmare på talföre Pekka Peräs skapelse igen...

Desto roligare var det då på Nokian Renkaats bolagsstämma idag. VD Kim Grahn meddelade att de nu har tagit beslutet att utöka sin produktion i St Petersburg för ca 240 Meuro. En ny fabrik (två nya produktionslinjer) ska år 2012-2014 utöka kapaciteten med 5-6 miljoner däck/år, vilket är rätt mycket mer än dagens produktionsnivå ca 8 miljoner däck/år. Det här var förstås ganska logiska nyheter för bolaget med mycket flyt just nu! Det var ändå knappast helt oväntat eftersom ledningen redan i helårsrapporten talade om denna expansion. Nytt är dock omfattningen av den. Imorgon ska kursen teoretiskt sjunka med 0,65 euro då dividenden avskiljs. Nokian Renkaat tillhör mina favoritbolag ifall någon inte visste det.

onsdag 6 april 2011

Valutan och H&M

Det verkar som om analytikerkollektivet helt har missat att svenska kronan har blivit starkare mot omvärldens valutor. Det verkar som en blixt från klar himmel slog ned i vinterkylan under helårsrapporterna. Herregud! Alla våra exportbolag har ju sämre vinster än väntat! Kanske 2009 års rekordvinster hade något att göra med den då svaga svenska kronan? Kanske man nu istället borde ha tagit höjd för att vinsterna kunde bli något i underkant? I verkstadssektorn fanns inte denna beredskap. Inte i HM heller.


HM har blivit rejält av experterna de senaste veckorna. Det har varit hårda ord och säljrekommendationerna har haglat i pressmeddelandena. Kanske någon t.o.m. har blivit nervös och sålt? Personligen tycker jag man inte har något att frukta. HM höjer sin dividend i maj med ca 20 % (YoY) och egentligen behöver man inte säga så mycket mer. Det är ett bra bolag helt enkelt.Visst finns det hotbilder med ett tredubblat bomullspris och dyrare framtida transportkostnader i spåren av peak-oil. Men konkurrenterna då? Drabbas inte de av samma sak? Faktum är att HM har en stark strategisk position med inga nettoskulder och ett starkt kassaflöde. Om något klädbolag klarar framtida kriser så är det HM. Att de som sagt höjer dividenden med nästan 20 % säger också en hel del om framtidstron i familjeföretaget.

HM hör förstås till mina favoritaktier, så jag är partisk. Den som ändå tycker att mitt resonemang är lite för tunnt för att säkra nattsömnen ska ta en titt på "40procent20år". Han har tittat närmare på HM och jämfört dem med konkurrenterna i Sverige. En riktigt bra blogg. Övriga kommentarer blir överflödiga men jag vill ändå avsluta med att citera Simon Blecher: "Man ska aldrig sälja HM"! Iallfall inte just nu...

måndag 4 april 2011

Plötsligt händer det!

De senaste två månaderna har varit rätt lugna på bolagsfronten. Visserligen har det hänt andra saker som kanske har tagit över mediebruset, men den här bolagsstämmovåren kommer inte att gå till historien som den mest nyhetsrika. Och sen plötsligt händer det!

Nokian Renkaat meddelade idag att rörelsevinsten i Q1 blir 65-70 miljoner euro. Det är 50-70 % över de redan högt ställda förväntningarna. Omsättningen blir även den högre än väntat, men den stora förklaringen ligger i bättre marginaler. När bolaget vid helårsrapporten meddelade att kostnaderna skulle öka med nästan 30 % var det många som fick kalla fötter och sålde bort sina aktier. Nu i efterhand kanske det var lite överilat. Visserligen börjar värderingen nå nivåer som inte klarar några misstag, men det går alltid att oroa sig för något. Aktien steg nästan 8 % idag och min favoritbolagsportfölj fick sig en välbehövlig skjuts.

Handelsbolaget Kesko hade bolagsstämma idag och de bevisade sin tilltro till den ryska marknaden genom att meddela öppnandet av fyra stora matbutiker - två i St Petersburg och två i Moskva. Tidigare har Kesko enbart haft bygg- och järnhandel i Ryssland via 12 butiker där (+ tre under konstruktion). Det ska bli intressant att se hur detta går, men det kan också leda till omfördelningar av vissa portföljer. Kesko har varit ett av få bolag som man har klassat som defensivt och inhemskt. När det har stormat på världshaven har man kunnat lägga sig till ro med Kesko, vars omsättning är relativt oberörd av internationella konjunkturer. Med denna Rysslands-satsning rör man om i strategin. Klart jag tycker det verkar intressant, men man måste nog inse att Kesko (liksom Fortum) snart inte är sååå defensiva längre...

Sampos dotterbolag IF är involverade i en rättstvist med Sveaskog. Den ska avgöras nästa vecka och om IF förlorar så kostar det en stor del av årsvinsten. Rättstvisten handlar om ca 120 Meuro. Man ska dock komma ihåg att det är ovanligt att försäkringsbolag fälls för detta. Dessutom - om de nu fälls - så behöver inte skadeståndet bli såhär högt. Även om det blir det så kan Sampo fortfarande betala ut sin femprocentiga dividend. Mina Sampo-aktier sitter alltså säkert i min favoritportfölj.

torsdag 24 mars 2011

Inflationen i sikte

Det är väl tämligen klart att inflationen har letat sig fram i  dagsljus efter nära 20 års undanskymd tillvaro. Inom euro-området noterades en årlig inflationstakt på 2,4 % i februari, vilket var högre än januari. Nu är det inga oroväckande siffror i sig, men med tanke på det extrema stimulansläge vi befinner oss i så har det fått fart på centralbankerna. ECB tidigarelade sina planerade räntehöjningar till nästa vecka. Tidigare trodde "alla" att den höjningarna skulle starta först till hösten. Även Riksbanken har bytt riktning och redan börjat höja sin reporänta. Frågan är ändå om centralbankerna har börjat höjningarna för sent? Historiskt har stora stimulanser ofta lett till hög inflation, eftersom ingen kan "tima" förändringar i stimulansåtgärder perfekt.

Utan att vara alltför kontroversiell kan man alltså ana att inflationen blir årets tema. Frågan är då hur man ska skydda sig mot denna inflation?

Ofta hör man att aktiemarknaden är det bästa sättet att skydda sig mot inflation. Bolagen kan justera sina priser och därigenom får kostnadsökningarna en relativt temporär effekt. Sitter man däremot fast i en obligation med fem års löptid så kan man bara hoppas att räntan täcker inflationen. Med tanke på att finska staten i augusti 2010 emitterade en femårig obligation med 1,8 % årlig ränta, så är dagens inflationssiffror redan bitter läsning för innehavarna. I detta ljus är det förstås betydligt bättre att sitta med en aktieportfölj.

Personligen tror jag dock inte att det är så enkelt, eftersom bolagen lever i mer eller mindre konkurrensutsatta världar. Det går alltså inte att investera i vilka aktier som helst, utan man måste hitta bolag som har "prissättningskraft". Ett exempel på ett sådant bolag är finska Fortum. De säljer elkraft och kunde i princip ta betalt vad som helst! I vissa områden kan man inte välja något annat bolag samtidigt som det ska mycket till innan vi kapar ledningarna till villan eller lägenheten. När det gäller inflation är alltså Fortum ett säkert kort. Sen har de förstås vissa riskfyllda produktionsanläggningar i stil med Fukushima.

På finska börsen har vi också Nokian Renkaat som historiskt har varit sanslöst duktiga på att få igenom prishöjningar. Nu har visserligen konkurrensen ökat på den viktiga ryska marknaden, samtidigt som de själva har flaggat för nära nog 30 %-iga kostnadsökningar i år. Är man historiker sitter man dock kvar lugnt på tåget. Det finns även andra exempel som Kesko, YIT och flera namn inom finanssektorn. Dessa torde kunna parera kostnadshöjningar utan större problem. Det finns säkert fler bolag som jag har glömt i denna blogg?

I andra ändan av spektret hittar vi t.ex. Finnair som vinstvarnade idag på bolagsstämman. Flygbolag tillhör den skara bolag som har extremt svårt att parera kostnadshöjningar. Deras marginaler är ofta på bristningsgränsen och konkurrensen är mördande. Just nu, alltså när vi ser inflationen ta fart, så kan ingen vara direkt förvånad att de har det tufft. Frågan är dock när inflationen börjar lätta. Då kanske (jag menar verkligen kanske) ska man ta en tradingposition i flygbranschen?

Till bolag som har svårt att parera kostnadsökningar har man också kunnat räkna skogsbolagen, iallafall de tio senaste åren. Nu verkar dock den sektorn vara på gång, men detta inflationshot gör mig lite tudelad. Ifall marginalerna minskar så ska man antagligen lämna sektorn. Då kanske vi har tio ytterligare år framför oss av katastrofal lönsamhet?

Detta är dock frågor för framtiden. Just nu tror jag dock att man förbereda sin portfölj på inflation, för den verkar komma utan pardon.

fredag 18 mars 2011

Äckligt disciplinerad

Dagens fredagspaller ska handla om mig privat, mig på jobbet och Japan. Helt klart en udda kombination.


Varje kväll är jag lycklig över min familj. Visst kan "trotsperioder" irritera men jag överlag blir glad över barnens upptåg! Det yngsta inte ännu har upplevt sin första födelsedag, men det hindrar inte henne från att sysselsätta sina föräldrar. Hon vill inte riktigt sova av någon anledning och mina kvällsstunder blir ofta till ett evigt springande mellan soffan och spjälsängen. Det gör att jag helt enkelt inte orkar blogga. Jag har ideer, jag ser möjligheter och jag går fortfarande på minor, men just nu får jag inte ut dessa tankar på bloggen. Det kommer dock snart. Barn brukar lära sig att sova inom sinom tid och då kommer jag att få tid över till annat, bl a bloggande.

Vart jag vill komma med denna personliga inledning är att jag privat anser mig vara relativt ansvarstagande. Jag släpper mycket annat för att familjen ska ha det bra och jag sitter definitivt uppe om nätterna ifall situationen kräver det (och det gör den ibland). Kort och gott, jag anser mig vara fylld av empati och medmänsklighet. Kanske jag t o m  kunde anses vara en god människa emellanåt?

Trots detta kan jag i mitt arbete vara fruktansvärt analytisk och helt bortse från dessa empatiska inslag! T.ex. med Japan har jag insett att en stor del av kustremsan närmast skalvet är utplånad. Det fattas mer än hälften av människorna i vissa städer, kanske mer i andra! Många japaner har förlorat hela sin familj och en massa vänner. Säkert har hela släkter dött ut? Ändå kan jag tycka att Japan hade tur (!) då tsunamin drabbade en relativt liten del av landet som råkade vara relativt glest befolkad. Det fanns heller inte massor av industrier i dessa områden. Skulle samma förödelse ha drabbat Tokyo så vore katastrofen mycket, mycket värre. Globalt sett kan alltså denna tsunami få rätt begränsade effekter och den viktiga globala tillväxten fortsätter, om än i lite mindre takt. Japan kommer också att byggas upp igen och kanske redan inom ett halvår vara igång nästan som tidigare.

Japan hade ändå inte riktigt tur, p g a  de brinnande reaktorerna i Fukushima. Detta är något som man inte kan ha någon som helst åsikt om i dagsläget. Inte ens den rådvilla japanska regeringen verkar veta vad som händer. I dylika lägen försöker man skapa sig ett värsta-möjliga-scenario. I Japans fall kan det vara en serie explosioner i reaktorerna som kastar radioaktivt material högt upp i luften. Ifall det råkar blåsa söderut och dessutom regna/snöa så lär Tokyo med omnejd få sig en rejäl dos nedfall. Då kanske man tvingas evakuera dessa människor - eller kanske inte! Vart flyttar man 50 miljoner människor? Hur flyttar man överhuvudtaget så många på en gång? Plötsligt förstår man varför japanska myndigheter absolut inte vill kännas vid dessa spridningseffekter.

En del experter påpekar också att ifall man lyckas begränsa dessa härdsmältor, så behöver det inte bli så illa. Ifall vädret håller sig så kanske "bara" det närmaste området runt Fukushima blir obeboligt i 100 år. I det här läget vore det faktiskt ett ganska gott slut på denna mardröm. Faktum är dock att ingen riktigt vet hur illa det är med Fukushimas 6 reaktorer, samt diverse behållare med uttjänt kärnbränsle? Faktum är att detta fortfarande kan sluta riktigt, riktigt illa. Faktum är att det enda vi kan göra är att vänta och se. Faktum är att det är ganska frustrerande.

Min äckligt disciplinerade slutsats är ändå att hittills - och under förutsättning att inget blir dramatiskt värre - så har Japan klarat sig relativt bra. Det bor ändå 128 miljoner människor i Japan och de allra flesta har klarat sig. Industrierna står kvar och ifall de får igång elförsörjningen så kan de starta upp produktionen igen. Om de bara lyckas begränsa skadorna efter härdsmältan så kan alla bo kvar och arbeta som vanligt igen. Ifall man är äckligt disciplinerad så ser man ett tillfälle att öka sin exponering på den japanska börsen. Iallafall kanske man borde se det?

Min medmänskliga hemmabaserade slutsats är dock att denna katastrof allvarligt har skadat Japan. Många av dessa utplånade kuststäder hade vallar som skulle klara en tsunami. Man hade dock inte räknat med en sådan här stor tsunami! Förödelsen är total bakom dessa otillräckliga vallar och aldrig mer kan invånare lita på att ingenjörer har besegrat naturens krafter. Hur ska japanerna repa mod när både deras värld och deras världsbilden har rasat? Japan har i ärlighetens namn inga andra möjligheter till storskalig energi än kärnkraft. Kan de verkligen fortsätta med sina utbyggnadsplaner nu? Man undrar också över de officiella siffrorna. Hur mycket är egentligen förstört? Hur stort är dödstalet egentligen? Finns det något annat som mörkas? Kanske Japan är mer sargat än vad som hittills har meddelats? Hur blir det med Japans enorma skuldbörda som redan innan katastrofen var högst i världen i förhållande till BNP. I det ljuset vill man definitivt inte öka sin exponering på japanska börsen just nu.

Det behöver tyvärr inte vara över än. Vi har fått rapporter om nya jordskalv i södra Japan. Dessa hör tydligen inte ihop med de övriga och anses vara förskalv! Vi kan alltså snart få ett nytt, större jordskalv. I såna fall kan du glömma allt du har läst i denna blogg. Då fusioneras min äckligt disciplinerade slutsats med min medmänskliga hemmabaserade dito. "Vad bra äntligen vann empatin över cynismen" kanske någon tänker. Tyvärr skulle jag inte kunna se det som något positivt. Det är inte en utveckling som skulle lämna några vinnare. Jag hoppas verkligen att detta inte sker, för en ny jordbävning/härdsmälta skulle förvärra Japans redan allvarliga situation. Det skulle också ha en stor påverkan på den globala ekonomin, även om ingen ännu har orkat tänka på hur stor påverkan. Jag hoppas verkligen att ingen någonsin behöver fundera på det.

Faktiskt, innerst inne hoppas jag att jag kan behålla min äckligt disciplinerade slutsats. Jag hoppas också yngsta dottern somnar i tid ikväll!

Trevlig helg