torsdag 25 februari 2010

Olvis rekordresultat

Olvi Q4
Omsättning: 52,5 Meur (51,5) 56,8e
Resultat före skatt: 3,0 Meur (-0,1) 2,6e
EPS: 0,26 euro (0,79) 0,17e
ROE: 24,8 % (16,6%)
Gearing: 48,0 % (62,9%)
Utdelning: 0,80 euro (0,70) 0,80e

Olvi hade ett riktigt bra 2009, men det hade börsen redan tagit hänsyn till då kursen har handlats upp 43 % på ett halvår. Jämfört med förväntningarna var omsättningen aningen sämre, även om nettoresultatet överraskade. Framförallt var det lägre skatter och betydligt lägre finanskostnader som förbättrade resultatet. Rörelsen var aningen sämre.

Kassaflödet var negativt ifjol, men det beror främst på att Olvi nettoamorterade ca 20 Meuro. Bortsett från det, genererades ca 18 Meuro. Det är bra. Dividenden höjs en aning och det bådar väl för att ledningen inte är särdeles negativ, trots ganska försiktiga kommentarer om framtiden.

Prognosen säger att resultatet (EBIT) 2010 ska bli aningen sämre, medan Q1 ska bli väsentligt sämre! Volymerna och marknadsandelen ska ändå öka Q1. Med andra ord förväntar de sig priskonkurrens, speciellt i början på året. Om man ska agera på denna information så kanske man ska senarelägga eventuella investeringar till efter Q1-rapporten har publicerats. Den verkar inte bli bra...

PKC i blåsväder? Enligt Afv.se (och di.se) genomförde EU-kommissionen igår en gryningsräd mot underleverantörer inom fordonssektorn. Det var speciellt underleverantörer inom kablage som fick påhälsning. Inga företagsnamn nämndes och ingen är officiellt misstänkt för de eventuella kartellsamaberten som EU-kommisionen utreder. Faktum kvartstår dock att mitt favoritbolag PKC tillhör denna kategori. Enligt di.se gällde detta biltillverkare (inte lastbilstillverkare) men Afv skriver bara om fordonstillverkare. PKC tillverkar endast kablage till lastbilar, så om detta enbart rör biltillverkare behöver man inte oroa sig.

Situationen är något oklar och värd att hålla under lupp. Bl.a. KONE drabbades ganska hårt när de var inblandade i dylika händelser... Långsiktigt är förstås PKC fortfarande intressant, men på kort sikt det blir hög volatilitet! Likviditeten i PKC växlar nämligen mellan "liten" och "obetydlig" så om någon med 10.000 aktier blir nervös så kan effekten bli dramatisk...

Talvivaara sämre än väntat

Talvivaara Q4
Omsättning: 5 Meur (0,0) 16e
Resultat före skatt: -45 Meur (5,4) -16e
EPS: -0,11 euro (0,08) -0,03e
ROE: -13,6 % (1,6 %)
Gearing: 98 % (58%)
Utdelning: 0,00 euro (0,00) 0,00e


Talvivaara var sämre än väntat! Visserligen kan man fråga sig huruvida någon överhuvudtaget kan förvänta sig något av Talvivaara just nu, eftersom att produktionen först ska vara igång i slutet på det här året? Faktum kvarstår att resultatet var ganska svagt och de uteblivna leveranserna gjorde att kvartalsförlusten blev ca tre gånger större än de fåtaliga prognoserna angav.

Orsaken stavas framförallt produktionsproblem och enligt VD var det en rad "små" problem som gjorde att produktionen för helåret 2009 stannade vid 735 ton nickel och 3133 ton zink. Vid årsskiftet ska dessa siffror vara 30.000 respektive 60.000 ton. VD menar dock 2010 har börjat bra och de ligger lite över produktionsplanen. Intressant.

Jag vidhåller att Talvivaara är ett projekt och inget lönsamt etablerat bolag. Det här är inget bolag man belånar huset för. VD:s ord ger verkligen förtroende för att bolaget om ca ett år kommer att vara börsens kelgris. Problemen har varit små och investeringstakten ligger fast. Bolaget säger också om nuvarande metallpriser håller sig, så kommer kassaflödet att vara positivt under andra halvåret i år! Det skiftet vill man absolut vara med om som befintlig aktieägare.

Om man ska försöka vara objektivt så noterar jag dock att de talar väldigt lite om produktionsmålen 2010 och betydligt mer om hur mycket de ska öka produktionen till 2012. Denna tidsförskjutning är inte ett bra tecken för befintliga aktieägare. Å andra sidan är det alldeles för tidigt att dra några slutsatser, men Q2- och Q3-rapporten kommer att bli enormt viktiga. Samma beteende då och mitt intresse för Talvivaara kommer att falna betydligt...


Grekland verkar ha tappat fattningen just nu. Cornucoupia skrev att t.o.m. finansdepartementet strejkar! Igår lamslogs Grekland av landsomfattande strejker för att visa Europa att Grekland menar allvar med sina besparingsåtgärder! Jag erkänner att jag inte riktigt förstår logiken. Priset tog dock vice premiärministern när han skyllde den ekonomiska krisen på Tyskland och deras beteende under andra världskriget (för 65 år sedan)! Kanske han skulle be finansministern redogöra för vilka länder som främst tecknar deras obligationer... och sen fundera över konsekvenserna av att bita den hand som föder en!

Å andra sidan, sitationen är desperat just nu och regeringen börjar väl komma till insikt om att Grekland har svårt att lösa detta med egen kraft. Kanske de borde ha sparat lite mer under perioden 2001-2008?

onsdag 24 februari 2010

ÅAB gör "rekordvinst"

ÅAB Q4
Rörelseresultat: -0,4 Meur (3,7)
EPS: -0,03 euro (0,27)
ROE: 17,8 % (10,7%)
K/I-tal: 72 % (73%)
Osäkra krediter/kreditstock: 0,11 % (0,10%)
Utdelning: 0,70 euro (0,50)

Utdelningen ökar i ÅAB. Jubileumsåret gör att bolaget delar ut 0,20 euro extra till aktieägarna, vilket ger en direktavkastning på ca 3 %! Q4 var förstås negativt, men det är ändå i nyckeltalen man hittar frågetecknen?

2009 blev ett rekordresultat för banken, men detta kom dock inte via den operativa verksamheten utan via redovisningsteknik. ÅAB noterar en rejäl tradingvinst, när de köpte Kaupthing Sverige för halva priset! Det resulterade i en uppskrivning av negativ goodwill på 23,1 Meuro. Då helårsresultatet landade på 30,5 Meuro så inser man att det operativa resultatet var långt ifrån rekordnivåer. Rapporterna om +52 % vinstökning, blir istället -63 % om man ser till det operativa resultatet om man nu väljer att göra det. Tradingvinster ska naturligtvis också räknas så fjolåret var verkligen riktigt bra. Frågan är vad som händer 2010 då det operativa resultatet ska bli i nivå med 2009?


Vad som sticker ut med ÅAB-rapporten är de höga (och ökande) kostnaderna. K/I-talet rapporterats till 72 %, vilket är skyhögt över målet på 50 %. Om man dessutom tar bort effekten av negativ goodwill, så blir K/I-talet hisnande 92 %! För varje euro banken drar in, går 92 cent i kostnader! Detta trots att kreditförlusterna än så länge är på mycket låga nivåer. Man behöver inte vara raketkonstruktör för att inse att den här utvecklingen inte håller under 2010. Om inte resultatet lyfter rejält snart, så måste man börja titta på kostnaderna. Frågan är var man börjar?

Å andra sidan kanske de inte behöver kapa så mycket? Om räntorna stiger borde räntenettot öka och om börsen blir positiv borde provisionsintäkterna öka. Dessutom har ÅAB på ett ganska billigt sätt etablerat sig i Sverige. Detta strategiska insprång kunde ha kostat betydligt mer ifall man startade från noll med egen verksamhet. Summa summarum, ÅAB har ingen kris men man måste ha klart för sig att det är ganska små marginaler i nuvarande verksamhet. Med K/I på 92 % får inte kreditförluster komma smygande från den mycket låga 0,11 %-nivån. Då blir det illa!

Greklandsföljetongen verkar aldrig ta slut. Nu kom det fram att Goldman Sachs inte var ensamma om att förse Grekland med swapavtal som dolde deras skuldbörda. 15 andra banker gjorde samma sak! 15!!! Dessutom har EU-länderna fortfarande inte givit någon garanti som kunde lugna ner situationen. Der Spiegel rapporterade att EU-länderna skulle garantera ca 20-25 miljarder euro åt Grekland, vilket nästan täcker hälften av 2009 års budgetunderskott! Denna struntsumma dementerades dock av en tysk departementsanställd som via epost klargjorde att inget avtal finns på bordet. Grekland får klara sig själv! På söndag ska Grekland redovisa oklarheterna till Eurostat. Imorgon kommer EU-kommissionens prognos för EU-ländernas BNP och budgetunderskott. Fortsättning följer.

fredag 19 februari 2010

Mina favoritbolag 1/2010

Då har det åter blivit dags för en genomgång av mina favoritbolag, den här gången under perioden 6/11 till 19/2. Jag hade förväntat mig ett rejält förhoppningsrally inför rapporterna, men detta uteblev. Under rapportperioden har istället bra rapporter faktiskt belönats och dåliga straffats. Kanske vi är på väg till någon form av normalläge trots allt, ett läge där kvalitet belönas?

Jag gör tre förändringar denna gång, kastar ut ett bolag och släpper in två nya. Min tes är att vi kommer att få se en mycket låg tillväxt i ekonomin de kommande åren. Således försöker jag fokusera på de bolag som redan idag går bra (och växer). Bolag med stor potential, men vars verksamhet kräver en konjunkturuppgång får stanna utanför min portfölj.

Nokia åker ut (kors i taket), eftersom jag tror att deras problem är lite djupare än de själva har insett. Min förhoppning var att de skulle överraska rejält vid Q4-rapporten men tyvärr var den bara bra! Orsaken tror jag berodde mer på säsongseffekter än på att utvecklingen har vänt. Vi får invänta höstens nyheter och se ifall de då kanske har fått ordning på strategin. Jag inser att bolagets långsiktiga värdering är synnerligen intressant, men just nu är faktiskt den låga värderingen befogad! Nokia är dock med i beräkningen av utvecklingen på min portfölj.

Clas Ohlson kommer in i portföljen! "Männens leksaksbutik" ökar sin försäljning rejält i dessa dåliga tider och satsningarna i England verkar bära frukt! Bolaget har dessutom en stark balans. Värderingen är förstås i övre intervallet, men tillväxten motiverar ändå den. Dessutom undrar jag om inte Englands-satsningen är första delen av en bredare Europa-satsning?

Formpipe tar också plats i portföljen. De var på vippen att komma in redan ifjol, men då föll de på att de inte betalade dividend. Nu ska de ge 0,50 kr i utdelning och har dessutom flyttat till börsens huvudlista. Jag har tidigare uttryckt oro för deras goodwill-post, något som kan ställa till det ifall verksamheten börjar hacka. Nu tar jag den risken och plockar in ett framtidsbolag.

Utveckling mina favoritbolag: +20,5 % (alla samma vikt)
Utveckling Helsingforsbörsen: +9,8 %

Basware (+31,2%) hade en bra rapport, även om Q4 var lite svajigt. Dividenden höjs med 56 %, vilket inte säger lite om framtidstron!

H&M (+4,9 %) var väl ok. De högt ställda förväntningarna matchades av resultatet, men valutakurseffekter hjälpte till ganska mycket. Utdelningen ökade "bara" med 50 öre, men själva H&M-konceptet är fortsatt stabilt. Även om det kommer utmaningar så ser jag ingen större anledning att överge detta kvalitetsbolag.

Kone (+15,5 %) var sanslöst stabilt! Rapporten var mycket bättre än väntat och dividenden dubblades från fjolåret. Trots ett tufft 2009 ökade Kone sin kassa med nästan 500 Meuro! Dylika kvalitetsbolag får man leta efter och när man äntligen hittar dem är de ofta för högt värderade. Hade man tur och köpte in sig för ett år sedan, ska man "aldrig" sälja dessa aktier...

Nokia (+12,2 %). Det är lite som att svära i kyrkan när man kastar ut Nokia ur en finsk aktieportfölj! Se motivering ovan.

Nokian Renkaat (+10,7 %) hade väl ingen kanonrapport direkt. H1 ifjol var katastrofalt, H2 var riktigt bra. Vad som är intressant är framtiden! Fortsätter trenden från H2 blir 2010 riktigt intressant. Strategiskt har de ett guldläge och rapporterna om att Ryssland tar fart gör intresset ännu större. De kan faktiskt överraska rejält under 2010...

PKC (+54,8 %) är kanske en udda fågel i denna portfölj. En underleverantör till fordonssektorn är egentligen beroende av konjunkturen så detta går väl lite emot min grundtes om att fokusera på bolag som klarar låg ekonomisk tillväxt. PKC är dock ett mycket välskött bolag som trots att kunderna talar om mycket svag marknad, uppvisar positivt kassaflöde och fina siffror. Dessutom har konkurrenterna stora finansiella problem, något som kan gynna PKC vid kommande kontraktsförhandlingar. Jag håller med om att resonemanget är tunt, men jag tror det håller...

Ratos (+28,5 %) har inte haft ett lyckat år. Inte ett enda förvärv trots att de måste ha haft många möjligheter, speciellt i början på året. De har dock genomfört besparingsprogram och anpassat portföljbolagen till en mindre ekonomisk värld. Det betyder två saker: 1) portföljbolagen kommer att generera ok resultat även om tillväxten blir låg. 2) den dagen konjunkturen tar fart på allvar, kommer resultatet att explodera! Jag är redo för båda scenarior...


Sampo (+7,3 %) påminner kanske lite om Ratos. Försäkringsverksamheten genererar ett bra kassaflöde som kan styras vidare till aktieägarna. Innehavet i Nordea har potential att ge ett jättelyft ifall Wahlroos får till en storaffär. Man har alltså stor potential med Sampo-aktien, samtidigt som man under tiden får en helt ok dividend. I år blir den strax över 5 %...

YIT (+19,3 %) har gått från klarhet till klarhet. Aktien har rusat rejält senaste året vilket har befästs med starkare resultat och höjda framtidsutsikter. Rapporten var pricken över i (hittills) då de säger att omsättningen och resultat under 2010 ska växa kraftigt! Dividendförslaget befäster den framtidstron.


Grekland: En soppa med ny bas?

"Nöden är uppfinningarnas moder", sade Platon för ca 2500 år sedan. Under våren 2010 kanske hans ättlingar får läge att testa den hypotesen i praktiken? Då ska nämligen Greklands-soppan avsmakas och smaksättningen kommer att analyseras i detalj. Vi nordbor har hört att man kan koka soppa på en spik, grekerna ska nu visa omvärlden ifall man kan koka soppa på kredit? Denna veckas fredagspaller ska förstås handla om den grekiska tragedin.

Grekland med sina strax under 11 miljoner invånare har hamnat i världens fokus de senaste veckorna. Statsskulden beräknas för 2009 uppgå till ca 260 miljarder euro eller 108 % av BNP. Dessa kommer inte heller att minska då budgetunderskottet beräknas nå ca -13 % av BNP för 2009. Det innebär att statsskulden enbart under 2009 ifjol ökade med ca 35 miljarder euro.

Grekland har lovat att redan i år kapa underskottet till 8 % av BNP, för att inom några år nå EMU-kriteriet på maximalt -3 % av BNP. Innan (om?) de når den nivån, så kommer statsskulden fortfarande att vara skyhögt över EMU-kriteriets maximala 60 %! Grekland är alltså i en väldigt prekär situation, något som indirekt drabbar hela Europa. Worst case-scenariot är att euron fallerar.

Greklands situation blir heller inte bättre av att det har riktats misstankar om fiffel med de officiella siffrorna. I veckan kom det fram att Goldman Sachs hade hjälpt till att förskjuta en räntebetalning på 1 miljard USD via ett swapavtal. Detta dolde en del av budgetunderskottet för bl.a. Eurostat. Förfarandet ställer ytterligare frågor. GS beräknas ha tjänat 300 miljoner USD på denna transaktion. Finns det någon som tror att andra investmentbanker har försatt den här möjligheten? Knappast! Därför undrar man vad budgetunderskottet egentligen ligger på?

Tyvärr slutar frågetecknen inte där. Eurostat har också kommit fram till att Greklands officiella beräkningar av BNP bygger på undermålig rådata!!! Enligt en utredning misstänks den grekiska statistiken bestå av bl.a. andrahandsdata och generella uppskattningar, kryddat med politiskt balanserande (á la Kina). Eurostat har gett Grekland hela februari på sig att bringa klarhet i detta. Om detta stämmer är det oerhört allvarligt. Grekland kanske tvingas revidera sitt redan höga budgetunderskott? Om dessa anklagelser visar sig stämma, kan man verkligen ifrågasätta grundvalarna för euro-samarbetet?

Om man återgår till soppan så blir man lite orolig över alla dessa kockar som ska lösa problemen! Tyskland och Frankrike som har stora inhemska intressen av att Greklands öde slutar lyckligt. Tyska, franska och scweiziska banker står för ca 70 % av Greklands belåning. Naturligtvis kommer EU-staterna att se till att grekerna inte "defaultar" på sina amorteringar. Den risken är mycket låg, trots att Grekland inte hade en bra historik före EMU-inträdet. Risken just nu - ur EU:s synvinkel - handlar istället om kostnaden för detta.

Förra veckan deklarerade EU:s nye (anonyme) president Van Rompuy att EU-länderna hade en lösning. Världen andades ut - en stund! Till slut fick vi nämligen veta att stödet skulle vara "politiskt"! EU-länderna ska alltså ha ett coach-möte med grekiska politiker och ge dem stöd när de ska övertyga sina uppretade medborgare att skatten ska höjas, lönerna sänkas och den eventuella tillväxten skjutas på framtiden. Man trodde nästan att det var ett aprilskämt! Lyckligtvis har IMF börjat utreda vad som kan göras, vilket har fått fransmännen att vakna. Hemska tanke om amerikanerna skulle ta över initiativet i denna interna europeiska fråga!


Nu kanske man inte ska ironisera alltför mycket. Det kan faktiskt finnas mycket på gång bakom kulisserna. EMU-reglerna förbjuder direkta stöd mellan staterna, men däremot kanske de nationella bankerna får extra garantier ifall de tecknar sig i de kommande grekiska emissionerna? Det är en form av politiskt stöd som den finansiella världen skulle uppskatta.

Man kunde förstås påstå att med låga räntor så är hög skuldsättning ingen fara. Grekland kunde mycket väl klara en långvarig skuldsättning på över 100 % av BNP. Nu ska man dock ha klart för sig att räntorna inte kommer att vara så här låga i många år till! Såväl stater som privatpersoner ska förbereda sig på betydligt högre räntor genom att amortera bort överskuldsättningar. Enligt Danske Bank borde Grekland spara 4 % av BNP varje år fram till 2020 för att då han en skuldsättning på 60 % av BNP, dvs EMU-kriteriet. Det kommer förstås Grekland aldrig att klara av, eftersom en sådan spartakt automatiskt innebär att en svag ekonomi kastas in i en kraftig lågkonjunktur. Istället måste antagligen Grekland (med EU:s hjälp) refinansiera sig med nya obligationer i många år. Det går säkert bra med 1 %:s ränta. Går det att göra med 7 % ränta?

Vem ska rädda Grekland från en framtida tragedi? Grekland verkar tyvärr vara i en situation där de själva inte kan ta sig ur detta! Uppdraget verkar därför falla på några tunga politiska institutioner. Frågan är inte om de kommer att klara det - självklart kommer de att lyckas. Frågan är vad det kommer att kosta? Antagligen kommer det att kosta betydligt mycket mer än nödvändigt eftersom högsta prioritet verkar vara att behålla det politiska initiativet, utan att ge några garantier! Skulle det ekonomiska ha haft högsta prioritet, hade EU-länderna satt press på Grekland redan 2001 när de första gången överskred EMU-kriterierna. Det hade kanske kunnat spara oss många miljarder euro?

Vad har Grekland för egna alternativ? Vissa förespråkar utträde ur EMU och tycker att Grekland tillfälligt ska återgå till drachmer för att stabilisera situationen (dvs devalvera sig ur krisen). Barry Eichengreen påpekar dock problemen med detta något ogenomtänkta förslag. Vem vill frivilligt sitta kvar med ett drachmer-konto när man vet att detta kommer att devalveras? Ingen! I praktiken är således ett utträde ur EMU inte ett alternativ, något som BE redogör för.

Oberoende av eventuell europeisk (internationell) hjälp måste Grekland alltså bita i det sura äpplet och göra precis det som euroskeptikerna varnade för. Grekerna måste på ett mycket påtagligt sätt anpassa sig till de ekonomiska realiteterna. Detta sker genom att få budgetunderskottet i (bättre) balans. Att skapa budgetöverskott är knappast ett krav men betydligt närmare -3 % är en nödvändighet. Grekland måste också få ner statsskulden. På sikt måste grekerna även öka sin konkurrensförmåga och bli mer internationella (idag står exporten för ca 20 % av BNP - lägst inom EU).

Detta är förstås enkelt att säga, men mycket svårt att genomföra i praktiken. Vi hör talas om storstrejker när statliga löner fryses, vi ser reportage från skofabriker som har funnits i 27 år men som nu inte har betalat löner på flera månader. Vi ser ett folk i chock! Tyvärr är detta bara förnamnet. I och med EMU har Grekland tagit bort möjligheten att devalvera sig ur krisen, vilket givetvis är bra i ett längre perspektiv, men på kort sikt kommer det dock att innebära mycket svåra beslut och mycket, mycket ilska bland den grekiska befolkningen.

För EU:s del är problemet också att detta inte slutar med Grekland! Vi har kanske fyra euro-länder till som har motsvarande problem! När flyttas "finansdrevet" över till övriga PIIGS-länder? Detta kan alltså bli en följetong som förföljer oss under hela 2010. Å andra sidan kanske detta drar förbi fortare än man anar? Minns någon vad kreditfokus var på innan Grekland? Jag har inte sett en Dubai-rubrik på snart en månad...


Det enda som vi vet säkert med denna Greklands-soppa är att det är första stora testet för euron. Utfallet avgör eurons framtid. Vi kommer helt klart att få ett nytt recept på "spiksoppa" och huruvida det är framgångsrikt är något som vi kan avgöra först om tre-fyra år.

Sist men inte minst kanske EU borde lyssna på de gamla grekerna? Platon sade också för ca 2500 år sedan att "inte riskera något, är att riskera allt"! Kanske de större EU-länderna borde riskera sina budgetunderskott och skakiga men hanterbara statsskulder, ifall de verkligen vill bevara euro-samarbetet? Att komma med politiska lösningar utan bindande garantier kommer inte att fungera. Speciellt inte när detta "finansdrev" når de övriga PIIGS-länderna. Försiktighet kan alltså äventyra euron och den europeiska integrationen. Sen om eurosamarbetet är viktigare än den nationella opinionen, det är den riktigt viktiga frågan? Den frågan kommer att få sitt svar under 2010 och först då vet vi hur det går för euron...

Trevlig helg

fredag 12 februari 2010

Nokian Renkaat, Teliasonera, Oriola, Pohjola, Fiskars, Sampo

Nokian Renkaat Q4
Omsättning: 247,7 Meur (267) 247e
Resultat före skatt: 46,7 Meur (-12,2) 42e
EPS: 0,23 euro (-0,09) 0,22e
RONA: 8,4 % (20,5%)
Gearing: 34,8 % (41%)
Utdelning: 0,40 euro (0,40) 0,20e

Nokian Renkaats första halvår 2009 måste resultatmässigt vara det sämsta i företagets historia. Marknaden "stannade på två meter" för att citera en känd Lloyd-ägare. Lyckligtvis drabbade detta ett mycket välskött bolag som genast tog till drastiska åtgärder.

Resultatet såg vi i gårdagens rapport. När vi når Q4 börjar vi åter känna igen Nokian Renkaat. Bättre än väntat, starkt kassaflöde och strategiskt rätt. De har öppnat 116 Vianor-butiker i Ryssland och har nu över 600 st i sitt nät. Michelin öppnade sin första Rysslandsbutik detta år... Det operativa kassaflödet blev 123 Meuro på helåret och 249 Meuro på kvartalet, vilket motsvarar 0,98 respektve 2,00 euro per aktie. Det finns alltså utrymme för utökad dividend ifall resultatet tar sig.

Och precis det kanske händer redan Q1! I december meddelade bolaget att de höjer sin produktionstakt. Nu säger prognosen att de ska höja omsättning och resultat under 2010. De svåra tiderna är inte förbi, men resultatmässigt är Renkaat i ett mycket inressant läge just nu. Sen ska man förstås också medge att värderingen inte är lika intressant som ifjol...


Sampo Q4
Rörelseresultat: 199 Meur (206) 191e
EPS: 0,26 euro (0,27) 0,24e
NAV/aktie: 14,63 (8,28) 14,23e
ROE: 53,7 % (-32,4%)
Utdelning: 1,00 euro (1,00) 1,00e

Sampo hade en bra rapport utan större överraskningar. Totalkostnadsprocenten för IF var 92,7 % vilket var aningen sämre än väntat men fortfarande en bra siffra. Dividendförslaget var helt i linje med förväntningarna. Sampo påpekar att Nordea-innehavet kommer att påverka koncernens resultat kraftigt under 2010. Den som har läst någon av Sampos delårsrapporter under 2009 kan inte vara förvånad över det. Det som kanske kan förvåna var att de säger sig vilja öka ännu mer! Ojoj, om man skulle veta vad Wahlroos har i kikaren för sin forna arbetsgivare (Nordea). Antagligen ganska mycket! Medan man väntar på det svaret får man ganska goda utdelningar...


Teliasonera Q4
Omsättning: 27.410 Mkr (28096) 27539e
Resultat före skatt: 6.983 Mkr (6581) 6583e
EPS: 1,09 kr (1,26) 1,00e
ROE: 15,2 % (17,2%)
Gearing: 34,9 % (36,5%)
Utdelning: 2,25 kr (1,80) 2,00e

Teliasonera har verkligen lyckats denna gång, lyckats med sina besparingar alltså! Detta är inget tillväxtbolag även om de söker med ljus och lykta - världen runt - efter växande telekombolag. Nyberg har lyckats nå sparmålen med marginal och det syns på lönsamheten och kassaflödet.

Utdelningen var faktiskt högre än väntat och dessutom föreslår styrelsen att Teliasonera ska börja återköpa egna aktier (för att makuleras). Teoretiskt borde kursen alltså höjas bara av den anledningen. Om jag ska vara riktigt ärlig så väntar jag bara på när France Telekom ska förnya sitt bud från förra sommaren? Det kom in på ca 6 euro, men var tyvärr ett kombinationsbud där man skulle fått franska aktier. Nästa gång kanske de har lärt sig läxan och ger ett rent kontantbud på ungefär samma nivå. Då kanske svenska regeringen vågar godkänna det...?


Oriola Q4
Omsättning: 486,5 Meur (449) 461e
Resultat före skatt: 25,4 Meur (14,4) 17,8e
EPS: 0,14 euro (0,09) 0,09e
ROE: 22,1 % (14,1%)
Gearing: 6,3 % (33,5%)
Utdelning: 0,12 euro (0,08) 0,11e

Wow! Man kan inte säga annat om Oriolas rapport! De slog naturligtvis förväntningarna men att lilla tråkiga Oriola kunde få pulsen att stiga så här mycket, det trodde jag inte i somras. De uppvisar stark tillväxt och mycket bra lönsamhet. Kassaflödet är kraftigt positivt och då kan Oriola också höja dividenden med 50 %!Orsaken är framförallt den ryska verksamheten som verkligen har hittat fartknappen. Ledningen menar också att de kan fortsätta i detta tempo. I februari tillkommer det 171 apotek i Sverige, vilket så småningom ska börja ge positivt bidrag.

Jag trodde nog att Oriola-aktien hade gjort sitt när den nådde 4,50 euro, men fortsätter de i detta tempo så kan nog resan fortsätta en bit till!

Pohjola Bank Q4
Resultat före skatt: 55 Meur (5) 50e
EPS: 0,12 euro (0,02) 0,11e
ROE: 19,2 % (-5,6 %)
Kapitaltäckning: 11,8 % (9,4 %)
Utdelning: 0,34 euro (0,19) 0,19e

Pohjola hade ett ok resultat jämfört med förväntningarna. Liksom alla banker hade de ett gynnsamt läge med billig inlåning. Framåt kan det dock bli problem då de låga räntorna ställer till det för räntenettot. I takt med att utlåningsräntorna justeras ned så kommer detta att pressas. I Pohjolas fall begränsas fallet av skadeförsäkringsverksamheten som verkligen går bra. Totalkostnadsprocenten är nästan lite för bra (90,9 på kvartalet och 87,7 på helåret)!

Dividenden var betydligt bättre än väntat och frågan är om Pohjola Bank ska ta över "gamla Pohjolas" epitet som dividendbolag. När de skulle övertyga aktieägarna i "gamla Pohjola" var det ett argument, detta kanske är ett kvitto på det. I såna fall får man köpa Pohjola ganska billigt just nu. 6 ggr fjolårets vinst känns inte högt, inte ens för en bank/försäkringsbolag!


Fiskars Q4
Omsättning: 173,6 Meur (174,9) 160e
Resultat före skatt: 28,2 Meur (-8,2) 22,8e
EPS: 0,32 euro (-0,08) 0,23e
ROE: 18,1 % (11,5%)
Gearing: 47 % (69%)
Utdelning: 0,52 euro (0,50) 0,50e

Fiskars handlar mer om Wärtsilä en egen verksamhet. Av fjolårets helårsresultat på 91,4 Meuro kommer 66,5 ifrån Wärtsilä. Resterande är visserligen intressant (Iittala) och av hög kvalitet (trädgårdredskap, Buster) men tyvärr inte så lönsamt. Sakta men säkert har Fiskars omvandlats till ett holdingbolag.

Fiskar upprepar att marknaden är svårbedömd. Då Fiskars i huvudsak säljer till konsumenter så är de oroade vad en ökande arbetslöshet kan ställa till med. De ska dock satsa på att utveckla sina produkter - något som ger en möjlighet att öka sina priser även i en lågkonjunktur. Ledningen ser att omsättningen blir i linje med 2009, medan resultatet ska öka.

Personligen är jag lite tveksam över Wärtsiläs möjligheter de kommande åren. Därför är jag också tveksam till Fiskars de kommande åren. Rensar man Wärtsiläs resultat från Fiskars siffror blir det tyvärr inte mycket över. På dessa (rensade) nivåer betalar man väl mycket för en till synes billig Fiskars-aktie...

torsdag 11 februari 2010

Nordea, Cramo, Uponor, L&T, Tieto & Grekland!

Nordea Q4
Resultat före skatt: 592 Meur (832) 620e
EPS: 0,11 euro (0,15) 0,12e
K/I-tal: 56 % (48%)
ROE: 8,1 % (11,7%)
Utdelning: 0,25 euro (0,20) 0,22e

Nordea var svagare än väntat, men ingen katastrof. De har tagit några kostnader på "koncerninitiativ" vilket drar ned siffrorna. Man kunde misstänka kreditförluster, men de landade på 347 Meuro (netto) under Q4 vilket var högre än fjolårets 358. På årsbasis tredubblades kreditförlusterna men i relation till kreditstocken var de endast 0,54 %. Ingen fara på taket alltså. I Baltikum var dock relationen 3,38 %! Nu ska man minnas att kreditförluster är en bedömningsfråga och hur läget ser ut egentligen vet bara banken själv.

Det omtalade K/I-talet var 56 % vilket är bra. Man siktar på ett tal runt 50 och detta antyder absolut ingen kris för Nordea. Det gör heller inte dividendförslaget på 0,25 euro som var högre än väntat, vilket kanske är lite förvånande eftersom prognosen är ganska försiktig. Prognosen säger att det riskjusterade resultatet ska minska något, medan nettoresultatet inte ska påverkas nämnvärt. Den springande punkten är kreditförlusterna som ska ligga på en fortsatt hög nivå (beror på vem man jämför med...) och dessa är omöjliga att förutspå. De beräknas sjunka under 2010 men det är omöjligt att säga när den processen börjar, menar Nordea.

Summa summarum var det en ok rapport. Om vi står inför ett stålbad i banksektorn så syns det inte mycket av detta i Nordea-rapporten.


Lassila & Tikanoja Q4
Omsättning: 148 Meur (153) 146e
Resultat före skatt: 7,4 Meur (3,5) 9e
EPS: 0,14 euro (0,04) 0,16e
ROE: 15,7 % (19,6%)
Gearing: 53,5 % (58,8%)
Utdelning: 0,55 euro (0,55) 0,55e

Lassila var sådär. Visserligen betydligt bättre än ifjol, men de förväntade (kraftiga) lönsamhetsförbättringarna lyser med sin frånvaro. Om man ska vara krass så har de dubblat omsättningen på 5 år, men gör fortfarande ungefär samma resultat! Det är ett bevis på att något inte riktigt går som de har tänkt sig. Å andra sidan kan det också vara en möjlighet...

Prognosen var förvånansvärt försiktig. De säger att 2010 ska vara på ungefär samma nivå, både vad gäller omsättning och resultat. På kort sikt ska man alltså inte vänta sig några större överraskningar, men på längre sikt är L&T en stabil dividendmaskin - om än lite högt värderad som vanligt!


Tieto Q4
Omsättning: 440,6 Meur (492) 463e
Resultat före skatt: 32,2 Meur (6,6) 32e
EPS: 0,36 euro (0,02) 0,31e
ROE: 11,0 % (12,6%)
Gearing: 12,7 % (21 %)
Utdelning: 0,50 euro (0,20) 0,40e

Tieto hade en ok rapport utan större överraskningar. Lönsamheten har förbättrats betydligt under året, något som förstås har matchats av en kursuppgång. Skuldsättningen är hög för att vara ett IT-bolag, men inte så mycket att orda om. Att de genererar ett positivt kassaflöde på 70 Meuro gör att skulderna kommer att betas av i planerad takt, eller kanske ännu snabbare?

Prognosen menar att Tieto ska växa med marknaden och ledningen tror att 2010 års resultat kommer att bli bättre än fjolåret. Framförallt är det marknaden för outsourcing som växer, men även efterfrågan för större (nya) IT-projekt tros komma igång under H2/2010. Dividenden var en rejäl förbättring från fjolåret och över förväntan. Tieto-ledningen tror alltså på sin egen prognos!


Uponor Q4
Omsättning: 174,4 Meur (198,9) 173e
Resultat före skatt: 9,4 Meur (-25,5) 9e
EPS: 0,03 euro (-0,22) 0,09e
ROE: 4,1 % (22,2%)
Gearing: 25,5 % (19,8%)
Utdelning: 0,50 euro (0,85) 0,50e

Uponor hade en riktigt bra rapport. Nettoresultatet påverkas kraftigt negativt av högt skattetryck och extraordinära kostnader. I övrigt rapporterar bolaget förstås en svår marknadssituation där efterfrågan visserligen har bottnat, men ännu inte har kommit igång. Bolaget ser heller inte att den kommer igång under 2010.

Uponors tillväxt (?) kommer framförallt från utvecklingen av nya produkter. Klimatanläggningar för inomhusbruk har blivit en stor produkt i syd- och mellaneuropa. Detta har också minskat nedgången på dessa marknader, medan t.ex. USA och Finland uppvisar kraftiga försäljningsras.

Framåt menar Uponor att omsättningen ska bli på ungefär samma nivå som 2009. Resultatet ska däremot bli bättre! Således blir det åter ett år av sparande på Uponor och ledningen påtalar att vissa av de temporära sparåtgärderna som har införts under året kommer att bli permanenta. Under 2010 ska organisationen trimmas för att matcha betydligt lägre försäljningsnivåer på deras huvudmarknader.


Cramo Q4
Omsättning: 115,4 Meur (143,3) 112e
Resultat före skatt: -27,5 Meur (4,8) 2,0e
EPS: -0,88 euro (0,22) 0,03e
ROE: -12,1 % (14,9%)
Gearing: 113,4 % (149,3%)
Utdelning: 0,00 euro (0,20) 0,10e

Om man ska säga något positivt om Cramos rapport så var kassaflödet positivt! Bolaget nådde +11,8 Meuro (-8,1) och med tanke på marknadssituationen var det en bragd! Dessutom var faktiskt omsättningen aningen bättre än väntat, men tyvärr långt under fjolåret.

I övrigt var det en riktigt svag rapport! Vinst faller kraftigt och var rejält under förväntningarna. Inte nog med att efterfrågan viker, Cramo drabbas också av kreditförluster och tvingas reservera för dessa. Avskrivningar och värdenedgångar ställer till det ytterligare.

Skuldsättningen ser ut att ha fallit, men det är lite missvisande eftersom Cramo endast har omfördelat sina lån, antagligen p.g.a. sina covenanter. Cramo har upptagit ett hybridlån på 50 Meuro (12 % avkastning) vilket inte räknas in i gearingen, som enbart tar hänsyn till räntebärande skulder. Om man korrigerar för detta blir gearingen 128 %. Givetvis en förbättring från ifjol, men inte lika bra som rapporten ger sken av.

Cramo ger ingen direkt prognos, men säger att det finns tecken på att marknaden har förbättrats under H2/2009. De tror dock att nedgången fortsätter H1/2010 och först efter sommaren kan vi se en klar förbättring av maskinuthyrningen. Cramo tillägger att Q1/2010 kommer att bli utmanande!

Dividenden är det slutliga kvittot på den tuffa marknadssituationen. Cramo betalar ingen dividend, men de frestar lite med att det kan komma en dividend till hösten ifall läget är bättre då. Just nu känns dock den utdelningen skriven i stjärnorna...


Grekland famlar mellan hopp och förtvivlan just nu. Ena dagen är det katastrof och nästa dag är det lugnt. I fredags var läget akut och ingen trodde (officiellt) att det fanns någon lösning på problemen. Visserligen lyckades emissionen av deras statsobligationer över förväntan i förra veckan, men det misstänktes att emissionen hade manipulerats av investmentbankerna.

I tisdags var allt lugnt igen när Tyskland garanterade att Grekland skulle få sina pengar. Tyska finansministern nöjde sig inte med en bankgaranti, utan regeringen diskuterade även andra åtgärder för att hjälpa Grekland. Börserna andades ut (=steg).

I onsdags blev läget akut igen då fransmännen av någon anledning inte kunde ställa upp på samma garanti! Tydligen är irritationen stor över att IMF ska ha en ledande roll i detta "räddningspaket" och medlemsländerna saknar inflytande över villkoren. Man kunde ju förstås argumentera att EU har haft flera år på sig att göra något åt den grekiska situationen, men mest varit upptagna med annat. Nu när IMF gör något konkret, då kanske man borde låta dem hålla i taktpinnen (igen)? Dessutom kanske inte detta är sista gången nödhjälp behövs?

Å andra sidan är faktiskt problemen inte överväldigande sett till hela EU:s BNP! Fortsättning lär följa...

onsdag 10 februari 2010

Mera rapporter!

Metso Q4
Omsättning: 1353 Meur (1839) 1374e
Resultat före skatt: 42 Meur (155) 64e
EPS: 0,18 euro (0,79) 0,32e
ROE: 9,8 % (26,0%)
Gearing: 32,5 % (75,7%)
Utdelning: 0,70 euro (0,70) 0,70e

Metso såg ljuset i tunneln under Q4, även om marknaden är fortsatt svår och kunderna skjuter upp sina investeringsbeslut. I själva verket undrar jag om inte Metso lider mest av de goda tiderna från 2007! Då investerades det nämligen oerhört i branschen och detta ligger antagligen till grund för dagens överkapacitet.

Resultatet Q4 var aningen sämre än väntat och det är framförallt pappersindustrin som drar ned siffrorna. Övriga delar går som väntat eller bättre. Metso har varit duktiga på att skapa kassaflöde och balansen ser riktigt stark ut. Utdelningen höjs (!) även om ledningen inte frestar med att eventuellt dela ut en extradividend. Ifjol på våren antyddes att det skulle komma en extrautdelning på hösten - något som inte blev av.

Orderingången var bättre än väntat och prognosen för 2010 antyder Metsos omsättningen ska vara i nivå med 2009, samtidigt som lönsamheten ska vara "nöjaktig". De ska alltså göra vinst! Värderingen känns väl lite väl ansträngd på dessa premisser. Köper man Metså nu gör man det med förhoppningen om bättre tider till hösten.


Orion Q4
Omsättning: 193,3 Meur (180) 195e
Resultat före skatt: 43,1 Meur (32,1) 49e
EPS: 0,23 euro (0,18) 0,26e
ROE: 8,2 % (16,5%)
Gearing: -8,9 % (-7,1%)
Utdelning: 1,10 euro (0,95) 1,00e

Det klassiska dividendbolaget Orion redovisar något så ovanligt som ökad omsättning, ökad vinst och ökad utdelning! Ovanligt för anno 2009 alltså. Resultatet var ändå aningen svagare än förväntat, men det hade bara (en liten) effekt på kursen inledningsvis. Bolaget menar att priskonkurrensen är hård och det märks framförallt på deras Parkinson-mediciner, vars försäljning var svagare än väntat. Summa summarum var det ändå ett stabilt resultat från ett stabilt bolag.

Utdelningen kommer tudelad. Dels är det en ordinarie dividend på 1,00 euro som kompletteras med en återbetalning av fritt eget kapital på 0,10 euro. Den sistnämnda är skattefri och förstås mer attraktiv för aktieägarna. Höjningen av dividenden är markant och uppenbarligen ser framtiden ljus ut hos ett av Finlands mest klassiska utdelningsbolag.


Outotec Q4
Omsättning: 219,8 Meur (398,8) 252e
Resultat före skatt: 13,3 Meur (52,4) 22e
EPS: 0,21 euro (0,84) 0,37e
ROE: 12,4 % (64,1%)
Gearing: -55,8 % (-139%)
Utdelning: 0,70 euro (1,00) 0,70e

Outotec lider liksom Metso av branschens överkapacitet. Kunderna har helt enkelt inget behov av att investera. Outotec ska dock implementera en ny organisation som förutom det uppenbara (kostnadseffektivitet) även ska utveckla service-verksamheten - något som hittills haft inte har haft hög prioritet.

Resultatet var svagare än väntat och kursen föll ganska kraftigt. Balansen är förstås stark och den ligger till grund för den ganska höga dividenden, trots ett negativt kassaflöde. Prognosen säger att försäljningen ska växa ca 14 % (tack vare 2009 års förvärv) medan resultatet ska bli ungefär detsamma. Det verkar tyvärr som att Outotec kan bli stillastående i några år, men på sikt tror jag Outotec är intressant...


Kemira Q4
Omsättning: 594,7 Meur (627,6) 651e
Resultat före skatt: 1,3 Meur (-94,5) 22e
EPS: 0,06 euro (-0,52) 0,12e
ROE: 8,2 % (16,5%)
Gearing: 53 % (107%)
Utdelning: max 0,27 euro (0,50) 0,25e


Kemira hade en riktigt bra rapport som slog förväntningarna. Rapporterat resultat är dock ner kraftigt p.g.a. eo-kostnader Detta kryddades med att ledningen äntligen kunde presentera en tidsplan för listningen av Tikkurila. Den delen ska nämligen delas ut till aktieägarna, något som har förberetts i snart två år! Nu är det bestämt att den som är aktieägare i Kemira den 19/3 får aktier i Tikkurila enligt 4:1, dvs för fyra Kemira får man en Tikkurila.

Dividenden ges främst i form av Tikkurila, men utöver det vill styrelsen ha en fullmakt från stämman att besluta om en penningdividend på maximalt 0,27 euro/aktie. Kemira är just nu i ropet för Tikkurila. Jag undrar om intresset håller i sig efter att det är utdelat?

tisdag 9 februari 2010

Rapportregn

YIT Q4
Omsättning: 960,5 Meur (1051) 876e
Resultat före skatt: 49,5 Meur (5,4) 37e
EPS: 0,24 euro (0,64) 0,19e
ROE: 8,2 % (16,5%)
Gearing: 62,2 % (79,8%)
Utdelning: 0,40 euro (0,50) 0,15e

YIT hade en riktigt bra rapport som slog alla förväntningar. Resultatet ser fantastskt ut på årsbasis, men Q4/08 var ett extra svagt kvartal med e-o kostnader då YIT drabbades hårt av att deras marknad tvärdog. YIT är förstås ett av mina favoriter och ett mycket välskött bolag. Dessa siffror andas dock inte en marknad som skulle befinna sig en allvarlig kris! Baltikum har visserligen enorma problem, (under 2009 startade inte YIT ett enda byggprojekt där) men detta vägs upp av Ryssland som har tagit fart. Antalet sålda ryska bostäder och byggen börjar öka så smått och skulle oljepriset hålla i sig så lär man inte behöva oroa sig för att den trenden avtar.

Det som mest fick fart på kursen var antagligen prognosen. Ledningen menar att omsättning och resultat i år ska öka väsentligt! Detta beror främst på den finska och ryska marknaden. Även dividenden antyder att denna optimism är djupt rotat, dividenden föreslås bli 0,40 euro! Det är visserligen en aning lägre än ifjol, men 75 % av årets resultat! Nästa år den här tiden kan vi säga hur det gick men onekligen känner man ingen direkt säljpress på sina YIT-aktier...


Neste Oil Q4
Omsättning: 2491 Meur (2805) 2787e
Resultat före skatt: -29 Meur (-352) 16e
EPS: -0,01 euro (-1,14) 0,01e
ROE: 10,2 % (4,4%)
Gearing: 46,3 % (31,5%)
Utdelning: 0,25 euro (0,80) 0,40e

Ok, jag måste erkänna direkt att jag inte är en fan av Neste, vilket säkert påverkar min objektiva bedömning! De har ofta problem och ofta av det mer underligare slaget. Saker och ting går helt enkelt inte deras väg. Från sportens värld har jag lärt mig att man inte får tur, det förtjänar man. Jag undrar om inte samma sak gäller med otur, något som gör att jag skyr Neste just nu. De har lite väl mycket "otur"...

Om man återgår till Q4-rapporten så var det riktigt svag. Visserligen har efterfrågan sjunkit tillsammans med marginalerna, men att sälja bensin handlar inte om att vara bäst på marknadsföring. Det handlar om "operational excellence". Resultat var överraskande negativt om än bättre än fjolåret. Prognosen var negativ och ledningen ser inte någon bättring på marknaden. Kvittot kom iform av dividendförslaget som var 0,25 euro, ned från fjolårets 0,80 euro. Dividends dont lie.


M-real Q4
Omsättning: 606 Meur (722)
Resultat före skatt: -74 Meur (-197)
EPS: -0,21 euro (-0,69)
ROE: -28,6 % (-10,4%)
Gearing: 84 % (90%)
Utdelning: 0,00 euro (0,00)

Alla som följer den här bloggen vet att jag är allt annat än imponerad av M-real. Lite imponerad är jag faktiskt. Jag trodde de skulle gå i konkurs ifjol, men de kämpar på! Alive and kicking! Min förutfattade mening om att de skulle gå i kk har gjort att jag har missat en jätteuppgång i denna aktie. Ändå har jag ännu inte ändrat uppfattning.

Resultatet som lyfts fram i rapporten är förstås väldigt rensat. Tar man bort räntekostnaderna, resultatet från avslutade verksamheter samt extra-ordinära kostnader så blir faktiskt rörelseresultatet positivt med hela 7 Meuro. Det var också det som M-real meddelade i sin "positiva vinstvarning" i januari. Jag tycker dock att det var ett vågad pressmeddelande, speciellt eftersom nettoresultatet landade på -68 Meuro! I min värld är det stor skillnad på en rörelsevinst på 7 Meuro och en nettoförlust på 68 Meuro. Det finns uppenbarligen de som tycker annorlunda.

Skuldsättningen verkar vara ungefär samma som ifjol när man ser till nyckeltalen (soliditet & gearing), men faktum är att den har minskat betydligt! Nettoskulderna var ifjol 1254 Meuro, medan de nu noterar 777 Meuro. Eftersom M-real har amorterat genom att avyttra (lönsamma) delar så har även egna kapitalet minskat i motsvarande mån. Relativt sett är de alltså precis lika skuldsatta som tidigare, om än på en lägre nivå. M-real har också lyckats undanröja det akuta likviditetsbehovet, genom att koncernen faktiskt har en kassa att reda ut 2010-års förfallande obligationer. Jag tror därmed inte att de går i konkurs i år.

Problemen kommer dock under 2011 och då kommer jag inte heller att vara med på tåget! M-real betalar 6 % på sina lån, på andrahandsmarknaden är yielden ännu högre. Det är visserligen lockande, men jag är fortsatt skeptisk. Kanske jag missar världens chans, men jag behåller åtminstone min strategi att investera i växande, lönsamma bolag som betalar dividend.


Konecranes Q4
Omsättning: 429 Meur (650) 418e
Resultat före skatt: 13,4 Meur (50) 20e
EPS: 0,23 euro (0,85) 0,24e
ROE: 15,5 % (49 %)
Gearing: -19,1 % (2 %)
Utdelning: 0,90 euro (0,90)

Konecranes har ingen vidare marknad. Försäljningen minskar kraftigt och de börjar 2010 med en mindre orderbok än ifjol. Aktiviteten är fortsatt mycket låg, priskonkurrensen fortsätter. Kunderna har överkapacitet och ledningen ser inte att efterfrågan tar fart. Det mest positiva i prognosen är att de såg en viss återhämtning under H2/09.

I ljuset av detta är det helt otroligt att Konecranes lyckas skrapa fram en ok resultat. ROE på 15,5 % under dessa omständigheter borde belönas bättre! Inte nog med detta, Konecranes har också genererat ett positivt kassaflöde på ca 37 Meuro trots dividendbetalningar och amorteringar. Detta ligger även till grunden för den höga utdelningen som överraskade marknaden.

Om man ska vara ärlig så kommer förstås resultatet ur kapade kostnader. Ändå måste man inse att Konecranes är ett mycket solitt och välskött bolag. Tyvärr värderas bolaget därefter, men skulle aktiemarknaden tappa förtroendet eller om efterfrågan plötsligt tar fart - då ska man minnas Konecranes bland sina köpordrar...


Amer Sports Q4
Omsättning: 483 Meur (495) 481e
Resultat före skatt: 32,3 Meur (24) 39e
EPS: 0,37 euro (0,20) 0,23e
ROE: 5 % (6,7%)
Gearing: 38 % (121%)
Utdelning: 0,16 euro (0,16)

Vad ska det bli av Amer? Är det ett turn-around? Omsättningen börjar faktiskt ta fart lite och de otaliga effektivitetsprogrammen börjar ge frukt. Ledningen vågar sig inte på en prognos, utan har fullständigt fokus på att förbättra lönsamheten. De säger åtminstone att de inte ser någon snabbt förbättrad efterfrågan.

Siffrorna ser rätt ok ut. Nyemissionen Q4 fick ordning på den mycket svaga balansen och de har dessutom upptagit ett hybridlån, vilket gör att gearingen (som enbart räknar med räntebärande skulder) ser bättre ut än den är. De behåller utdelningen så helt nattsvart kan det inte vara.

Den stora frågan är dock om man ska våga sig på Amer? Jag har svårt att se pressade konsumenter köpa pulsklockor o.d. istället för att amortera av på sina lån. Däremot har årets vinter antagligen gjort underverk för Amer! För första gången på flera år måste Salomon ha sålt slut på lagren...? Frågan kvarstår, är Amer ett turn-around eller ej?

fredag 5 februari 2010

Peak-oil: Välkommen till en mindre värld!

Den här veckans fredagspaller blev betydligt längre än vad jag hade tänkt mig. Ämnet är något som jag själv hörde talas om för bara några år sedan. Det är också en fråga som alla borde känna till, det är frågan om peak-oil. Jag vill understryka att detta inte är en vetenskaplig genomgång där jag även har tagit till mig av källkritiken. Istället ska det ses som en ytlig och översiktlig genomgång av ett stort ämne eller som jag själv säger: fredagspaller!

Introduktion
Peak-oil är ett begrepp som beskriver att jordens oljeproduktion har nått sin maximala nivå. Efterfrågan på olja är omättlig, så problemet är produktionen. Vissa menar att peak-oil inträffade redan 2006 då vi producerade 85 miljoner fat per dag. Det är en nivå som har sjunkit sen dess kanske p.g.a. finanskrien, men det är en produktionsnivå som peak-oil-anhängarna menar att aldrig mer kommer att uppnås.

Egentligen handlar inte peak-oil om den här topp-produktionen utan om nedgången som kommer i bakvattnet! Den nedgången antas nämligen bli både brant och dramatisk. Brant eftersom det kommer att gå fort (kanske på 10 år), dramatisk eftersom vi blir tvungna att fullständigt förändra vårt levnadssätt och antagligen sänka vår levnadsstandard.

Peak-oil beskrivs ofta grafiskt som en klockkurva, den s.k. Hubbert-kurvan. Den är uppkallad efter M. King Hubbert som arbetade som geolog på Shell på 50-talet. Han studerade enskilda oljekällor och fann att produktionen hade den här utvecklingen, något som han sedan aggregerade och förde över på hela länders oljeproduktion. 1956 förutspådde Hubbert att den amerikanska oljeproduktionen (lower 48 states) skulle toppa någon gång mellan 1965 och 1970. Trots massivt motstånd från sin arbetsgivare offentliggjorde han prognosen. 1970 fick han rätt när oljeproduktionen för dessa "lower 48 states" nådde sin topp. Peak-oil-teorin blev ett begrepp.

Globalt kan man förstås göra samma räkneövning och det är väl det som det Internationella Energi organet IEA ska göra åt oss. Peak-oil anhängarna menar dock att IEA gör allt för att mörka detta! De upprätthåller istället "en fasad av hög oljeproduktion" för att världsekonomin inte ska kollapsa! Detta låter lite för dramatiskt för att vara sant. Ekonomin tål absolut dåliga nyheter, även om konjunkturen kanske inte gör det? Historien har också visat att dåliga nyheter ändå kommer fram till slut. Nu kanske man inte ska överdramatisera kritiken mot IEA, men faktum är att de har gjort en hel del dramatiska nedrevideringar av produktionen de senaste åren. Ingen rök utan eld?

IEA (och peak-oil motståndarna) brukar påtala den teknologiska utvecklingen samt att vi ständigt hittar nya oljekällor. Därmed skulle tillfälligt minskad oljeproduktion inte vara så farligt eftersom vi kommer att använda mer energisnåla maskiner i framtiden (och klara oss på mindre olja). Problemet är dock att efterfrågan ständigt ökar, samt att våra nuvarande oljekällor sinar i en takt som överstiger nytillkomna källor. Dessutom är det också tyvärr så att de nya källorna ligger på otillgängliga platser som t.ex. långt under havsbotten. Oljan kanske räcker till när man räknar antalet fat, men processen att ta den från källan till bränsletanken på våra bilar blir betydligt dyrare!

Oljeprodukter
Om man tänker sig vad som kommer att försvinna med oljan så har vi några självklara produkter. Bensinen är förstås den enskilt största produkten, bensinen som driver våra kära bilar. "Vi får helt enkelt svänga över till elbilar" kan man tycka. Tyvärr är det inte så enkelt. 95 % av våra transporter sker med hjälp av fossila bränslen och det inkluderar ALLA typer transporter! Med andra ord när vi varje morgon dricker kaffe så har det transporterats hit med hjälp av olja. När vi köper varor "made in utlandet" så har det transporterats hit av olja. När vi köper inhemskt producerat, har komponenter och ingridienser transporterats hit av olja. När vi semestrar i Thailand eller åker och storhandlar så kan vi göra detta tack vare oljan. Det är således inte bara pendlare och husvagnsägare som måste ändra sin livsstil. Oljeberoendet är mycket mer spritt än så.

Vi använder också en hel del olja till att framställa energi! Det här gäller inte bara egnahemshus med oljepanna som värmekälla, vi har hela städer som förlitar sig på dieselverk. Något som har använts flitigt denna vinter. Här i Norden har vi tur som kan utnyttja en massa älvar till storskalig energiproduktion, men i många delar av världen har man valt det enkla oljealternativet.

I mellanöstern används även olja för att ta fram rent vatten. De må ha ett överutbud av olja, men de saknar sötvatten. Därför tar de saltvatten som via en mycket energi-intensiv process omvandlas till sötvatten. Vad ska de göra efter peak-oil?

Olja används också i hög grad i jordbruket. Vårt moderna jordbruk är helt beroende av maskiner som drivs med olja. Om oljan blev alltför dyr så tvingas bönderna ställa undan maskinerna och se hur ogräset tar över åkrarna. Även gödselproduktionen är beroende av oljan, liksom transporten av utsädet. Utan olja kommer alltså produktiviteten i jordbruket att falla dramatiskt. Med andra ord, kanske man borda skaffa sig en egen täppa...


Alternativ till olja
Oljans stora fördelar är dels att den är effektiv och dels att den är portabel! Att bränna en liter bensin skapar mer energi än vi kan få fram på annat sätt, om vi inte vill ha ett kraftverk på taket! Elbilar må vara på intågande, men de har ännu ingen större räckvidd och dessutom är batterierna otroligt tunga. Gasbilarna känns lite farliga, även om detta förstås var ett rent handhavande fel (detta ska inte kunna hända *ironi*).

Ser vi till den storskaliga energiproduktionen så är alternativet till oljan helt enkelt kärn- eller kolkraft. Det sistnämnda är en miljöförstörare av rang och det förstnämnda har alla vi som växte upp med Tjernobyl lite svårt att ta till oss. Faktum är att kärnkraft är en mycket effektiv energikälla. Problemet är förstås hur man ska förvara avfallet i 100.000 år, ett problem som jag får behandla i en annan blogg.

Det finns förstås andra alternativ som vindkraft och solceller, men i dagsläget har de för låg verkningsgrad för att kunna konkurrera med olja.

Den bistra sanningen är således att vi idag knappt har ett vettigt alternativ till energiförsörjning, framförallt inte när det gäller portabel energi. Vi är fast med oljan.


Konsekvenser av peak-oil
Man behöver inte vara nobelpristagare för att inse att vårt oljeberoende är djupt och att avgiftningen kommer att vara tung! Konsekvenserna av en snabbt minskande oljeproduktion kommer att övergripa vårt förstånd! Amerikanska energidepartementet genomförde en studie 2005 som kom fram till att när "peaken" blir ett faktum kommer volatiliteten att bli enorm! De ekonomiska, politiska och sociala kostnaderna kommer att vara oöverträffade! Det finns alternativ, både på utbuds- och efterfrågesidan, men för att de ska få en ärlig chans borde dessa åtgärder sättas in 10 år innan "peaken". Med andra ord - nu!

Forskarna föreslog att världen årligen borde investera en miljard USD per år i åtgärder som motverkar oljeberoendet. I det ingår inte effektivare användning av dagens oljeprodukter utan utveckling av alternativa energikällor.


Investeringsmöjligheter?
Ur ett investerarperspektiv finns det alltid möjligheter, även med peak-oil. Frågan är bara var?

Naturligtvis kommer oljepriset att skjuta i höjden och ett fat olja kanske blir mer värdefull än guld? Då ska man naturligtvis vara aktieägare i oljeproducerande bolag, dvs de producenter som själva framställer olja från egna fält. Man kanske ska undvika företag som raffinerar inköpt olja. Även om de kanske kan trycka kostnaderna vidare till sina kunder, är de ändå beroende av inköpspriset. Bolagen med egna fält är mest bereonde av produktionskostnaden.

Bland de sistnämnda bolagen ska man dock inte underskatta den politiska risken. Många bolag är verksamma i diktaturer och oroliga länder. Deras regeringar skulle knappast tveka en sekund att förstatliga utländska bolag i bästa Chavez-anda, ifall situationen krävde det! Även vår östra granne har visat dylika tendenser och det var för att ägaren hade en dispyt med landets president. Om vi får en "peak-oil-kris" så väger tyvärr lagar och etik ganska lätt.

Alternativa energikällor är förstås där man helst vill vara investerad. Hittar man bolaget som får fram en patentskyddad produkt som är lika portabel och effektiv (eller bättre) än olja - då blir man ekonomiskt oberoende! Tyvärr finns inte den produkten idag. Det är t.o.m. så illa att de produkter vi har idag inte ens är nära. Alla innebär någon form av kompromiss. Dessutom har vi flera olika konkurrerande tekniker och idagsläget vet vi inte vilken som kommer att bli dominerande. Investeringar i alternativa energikällor är idag mer en bra ide än ett konkret alternativ. Fast man kan ju alltid hoppas...

När det gäller den storskaliga energiproduktionen kanske man ska investera i kärnkraftverk eller företag som bygger dessa. Om oljan tar slut snart lär behovet öka exponentiellt!

Kanske det finns andra investeringar? Förslag någon?


Sammanfattning: Oljan kommer aldrig att slut!
Det kan tyckas lite barockt att skriva världens längsta blogg om konsekvenserna av kraftigt minskad oljeproduktion, för att i sista stycket konstatera att vi alltid kommer att ha olja! Faktum är dock att vi aldrig kommer att få slut på olja! Problemet kommer istället vara att oljan blir så dyr att vi inte kan använda den i samma utsträckning som vi gör idag. Det är denna process och påföljande prishöjning som kommer att tvinga oss till dramatiska förändringar i vardagen. Initialt kommer det säkert att skapa en kraftig lågkonjunktur! Vad som händer efter det vet ingen i dagsläget.

Antagligen kommer bortfallet av billig, lättillgänglig olja att bli så dramatiskt att vi helt enkelt inte kan förstå konsekvenserna just nu. Enligt Jeff Rubin (se länk nedan) är kanske den största konsekvensen av peak-oil blir att globaliseringen avstannar och t.o.m. motverkas! Idag tar vi för givet att resor och transporter är "gratis" eller marginella. Om något är billigare någon annanstans så flyttar vi helt enkelt produktionen dit, för att direkt efter transportera produkterna tillbaka inför försäljningen! Transportkostnaden är inget som helst problem. Om oljan kostar 300 USD per fat så måste vi tänka om. Plötsligt går det inte att transportera billigt längre. Plötsligt kanske lokalproducerat blir "lågpris"?

Det här innebär att världen krymper! Med globaliseringen har vi utökat vår världsbild och genom flitigt resande har vi lika bra koll på Phuket som många städer i centaleuropa. Med högre transportkostnader kommer detta beteende att ändra dramatiskt. En långresa för framtidens generationer kanske innebär central- eller sydeuropa eller Estland? Den här processen menar vissa att startade 2006, andra menar att den kommer igång före 2020. Det enda som verkar säkert är att peak-oil kommer att ske! Vad man än tror om framtiden och tidsplanen så borde man börja förbereda sig på en mindre värld redan idag. Den behöver inte vara så mycket värre än den värld vi känner idag, men den kommer att vara annorlunda.

Det brukar alltid vara bäst att förbereda sig, men hur? Jag hoppas komma på det inom några år. I dagsläget låter teorierna om "en mindre värld" ganska skrämmande. Jag tror dock inte man ska oroa sig allt för mycket. Vi människor är fenomenala på att anpassa oss. Därför är jag säker på att om denna mindre värld blir verklighet, så kommer den ändå att vara tillräckligt stor för oss. Vi kanske kommer att leva ett mycket annorlunda och bättre liv? Vi kanske har uppfunnit ett olje-substitut som är bättre än föregångaren? Vi kanske t.o.m. trivs riktigt bra? Även om det kanske blir på det här sättet, så vet vi inte idagsläget. Som alltid vid framtidsprognoser är det bara en sak vi vet med säkerhet: den som lever får se! Välkommen till en (kanske) mindre värld om 15 år?

Trevlig helg

-------------------------------------------------------------------------------

Vidare läsning
Om du orkade igenom hela mitt fredagspaller så kanske du orkar lyssna på Jeff Rubins mycket sevärda (& hörvärda) föredrag angående oljeproduktion och framförallt oljekonsumtion. Klippet är ca 45 minuter långt. Länkningen kommer ursprungligen från Cornucuopia.

Den som vill läsa mer om peak-oil hittar ofta aktuellt material på Cornucopia, förstås blandad med starka åsikter om många andra ämnen.

Lite djupare artiklar finns också på energybulletin.net

Naturligtvis finns det mycket mer att läsa på IEA:s hemsida.

torsdag 4 februari 2010

Fortum ångar på

Fortum Q4
Omsättning: 1563 Meur (1602, 1532)
Resultat före skatt: 505 Meur (605, 526)
EPS: 0,46 euro (0,64, 0,42)
ROE: 12,1 % (15,0%)
Gearing: 70 % (73%)
Utdelning: 1,00 euro (1,00, 1,00)

Fortum hade en stark rapport, men utan några störra överraskningar som vanligt. Fortums policy att prissäkra en stor del av sin elförsäljning har betalat sig bra under Q4. De fick ut betydligt högre än priser än på Nordpool. För 2010 har Fortum säkrat 70 % av sin beräknade försäljning till 44 euro/MWh. För 2011 är 40 % av den beräknade försäljningen säkrad till 42 euro/MWh. I januari har spotpriset skenat men sansat sig på en nivå på 59,50 euro/MWh (igår). Även om det förstås tar ner den potentiella lönsamheten detta år, så finns det utrymme för högre snittpris under de kommande åren...

Dividenden föreslås till 1 euro, vilket är samma som ifjol. Med tanke på det starka kassaflödet på 2,2 miljarder euro (2,54/aktie) så är det nästan i underkant! Ser man framåt kan man också notera att 91 % av Fortums produktion inom euro-området var CO2-fri! Fortum har alltså en bra möjlighet att dra nytta av en förväntad ökad el-efterfrågan i kombination med en förväntad åtstramning av CO2-utsläpp. På fackspråk skulle man säga att de sitter i ett strategiskt guldläge!


F-secure Q4
Omsättning: 31,8 Meur (30,6, 32,3)
Resultat före skatt: 4,4 Meur (7,2, 5,1)
EPS: 0,02 euro (0,05, 0,02)
ROE: 32,2 % (36%)
Gearing: -68 % (-148 %)

Tillväxtbolaget F-secure får antagligen droppa sitt epitet under 2010, eftersom tillväxten saktar in på många nyckeltal! Omsättning, resultat och kassaflöde avtar mer eller mindre kraftigt, även om vi fortfarande ser (låg) tillväxt. Prognosen för 2010 är också ganska försiktig och för Q1 ser bolaget faktiskt en nolltillväxt! Det kommer antagligen att tvinga många till nedrevideringar.

Om man återgår till själva siffrorna för fjolåret så var de inte fy skam. Omsättningen ökade, resultatet är positivt och balansen är urstark. På helåret ser siffrorna riktigt bra ut, men det beror mer på det starka första halvåret. Sedan Q3 har frågetecknen blivit fler, även om aktiekursen inte har påverkats så mycket. Värderingen ganska hög och borde inte tåla några större besvikelser. Jag var faktiskt lite förvånad att kursen bara sjönk 2 % initialt igår. Aktien stängde dock 7,8 % ned!


Outokumpu Q4
Omsättning: 728 Meur (966, 729)
Resultat före skatt: -36 Meur (-298, -23)
EPS: -0,04 euro (-1,30, -0,10)
ROCE: -3,3 % (-26,8%)
Gearing: 48,2 % (38,4 %)
Utdelning: 0,35 euro (0,50, 0,35)

Outokumpu har en mycket svår sits. Efterfrågan kommer inte igång trots att hela världen talar om ökad optimism inom ekonomin. Uppenbarligen drabbar den inte det rostfria stålet. Resultatet var riktigt svagt, men å andra sidan hade ingen väntat sig något annat. Balansen är fortfarande ok. Vad gäller Outokumpu är det numera ett vänta och se läge som gäller. Väntan för att se om marknaden tar fart.

Deras egen prognos inger inget hopp! Outokumpu ser ingen större förbättring i efterfrågan. De senaste veckorna har orderingången varit mer "uppmuntrande" men de tror inte att leveranserna kommer att öka Q1/10 jämfört med Q4/09. Rörelseresultatet förväntas vara något lägre Q1 och dessutom kommer kassaflödet att vara negativt! Outokumpu har spekulerats upp inför rapporten, men den strategin var inte riktigt lyckad den här gången...


Rautaruukki Q4
Omsättning: 521 Meur (847, 496)
Resultat före skatt: -46 Meur (45, -22)
EPS: -0,33 euro (0,27, -0,20)
ROE: -15,9 % (20,7)
Gearing: 22,3 % (7,9 %)
Utdelning: 0,45 euro (1,35, 0,41)

Rautaruukki har en lika tuff situation som Outokumpu. Aktiviteten är otroligt låg i sektorn och ingen antyden till bättre efterfrågan kan skönjas. Resultatet för Q4 var svagare än förväntat och även om ingen hade väntat sig underverk så var det förstås en besvikelse. Visserligen säger bolaget att utgångsläget är bättre i år, eftersom industrin verkar ha bottnat. Prognosen är riktigt positiv då omsättningen ska öka 15-20 % samtidigt som lönsamheten ska förbättras betydligt. Ska man lita på ledningen?

Ser man till balansen så är den ganska stark. En gearing på 22 % är inte speciellt högt, då bolaget har förvärvat under 2009. Kassaflödet var just och just positivt (7 Meuro) trots att Rautaruukki lade närmare 360 Meuro på investeringar och dividender. När omsättningen tar fart finns det alltså skäl att misstänka att Rautaruukki kan bli det där efterlängtade dividendbolaget alla vill ha...

tisdag 2 februari 2010

UPM riktigt bra!

UPM Q4
Omsättning: 2108 Meur (2315, 1942)
Resultat före skatt: 311 Meur (-360, 291)
EPS: 0,57 euro (-0,56, 0,41)
ROE: 7,4 % (neg)
Gearing: 56 % (71 %)
Utdelning: 0,45 euro (0,40, 0,37)

UPM publicerade en kanonrapport igår. Omsättningen var ned från ifjol, men resultatet var betydligt bättre än Q4/08 och framförallt betydligt bättre än förväntningarna. Förbättringen härrör främst från besparingar, men de har även gjort lite uppskrivningar. UPM har också fått ned skuldsättningen ganska kraftigt, trots diverse förvärv under året. UPM är ett välskött bolag med starkt kassaflöde på 100 Meuro. Att ha positivt kassaflödet trots stora amorteringar och förvärv är riktigt bra.

Det mest intressanta är kanske ändå dividendförslaget på 0,45 euro. Det var en höjning från fjolåret. Kanske UPM får revansch som stabilt dividendbolag igen? Eller kanske inte? VD Jussi Pesonen var otroligt negativ på presskonferensen och menade att kommande prissänkningar i princip är ett faktum. Aktien svängde åtminstone ned på det bekedet. Från att ha varit upp 3 % slutade UPM ned -1,5 %.

Positiv vinstvarning från PKC

PKC meddelade igår att helåret 2009 blir plus, istället för den tidigare prognosticerade förlusten. Orsaken är tyvärr inte ökad försäljning eller några större nya ordrar, utan att omstruktureringskostnaderna blir mindre än befarat. En besparingseffekt med andra ord. De sade inget övrigt om Q4, vilket de rapporterar den 18/2. Kursen hoppade dock till igår...

Reuters rapporterade igår att Nokia sänker sina försäljningspriser på alla modeller. I vissa fall kan sänkningarna bli upp till 10 %! Åtgärden är förstås riktad mot konkurrenterna och även om Nokias marginaler håller för detta, så är det aldrig bra med priskrig. Nokia kan ju på allvar inte tro att konkurrenterna sitter med armarna i kors ifall prissänkningarna får stora effekter på försäljningen...


Formpipe Q4
Omsättning: 38,0 Mkr (36,0)
Resultat före skatt: 10,0 Mkr (10,1)
EPS: 1,54 kr (1,81)
ROE: 15,8 % (23,9%)
Gearing: -9,6 % (5,6 %)
Utdelning: 0,50 kr (0,00)

Man kan inte påstå att Formpipe hade ett jättebra Q4. Vinsten faller jfrt med året innan och omsättningstillväxten är ganska modest. Vinsten påverkas förstås av noteringskostnader samt en extra skattebetalning, en miss i deras danska verksamhet. På årsbasis ser det bättre ut då omsättningen ökade 27,6 %. Det som sticker ut är att kassaflödet steg till 27,1 Mkr (21,4). Värderingen i relation till tillväxten är således låg! I våras var den löjlig, men nu är den bara låg.

Jag var på vippen att plocka in Formpipe bland mina favoritaktier i våras, men det föll enbart på den uteblivna dividenden. För detta år föreslår Formpipe en dividend på 0,50 kr och jag kommer att ta en titt igen (till dubbla kursen). Fortfarande finns det en viss oro i goodwillposten som är större än egna kapitalet. Å andra sidan är Formpipe ett nytt bolag och dessutom verksamt inom IT, en bransch som kännetecknas av låg kapitalintensitet.

Den som vill ha en uppfattning om framtiden kan titta på "Halvgudens" rapportkommentar. Han räknar med att kursen kan komma upp emot 30 kr, bl.a. tack omställningen från (egen) konsultförsäljning till partnerförsäljning. Intressant!

Formpipe har varit alldeles för anonymt på First North, men steget till Stockholmsbörsen (small cap) kanske gör att många får upp ögonen för bolaget? Undrar om värderingen får vara så här låg länge till? Ett bolag som genererar ett kassaflöde på ca 2,30 kr/aktie och växer med 27,6 % borde absolut värderas högre än 13 ggr fjolårets vinst. Men det är förstås min personliga uppfattning. Börsen har som bekant alltid rätt värdering och all information är känd. Så varför värderas Formpipe så snålt?