Det är inte enkelt att vara åländsk, hemmablind placerare just nu. För tio år sedan kunde man rakryggat peka på fyra, framgångsrika börsbolag vilket förstås antydde en enastående bedrift för en samling öar med blott 28.000 invånare. Men det var då. Nu är Chips sålt (till Orkla) och Birka Line köptes upp av Eckerö linjen för några år sedan. Idagsläget har vi alltså kvar två bolag på Helsingforsbörsen - Viking Line och Ålandsbanken. Båda hade rapport igår och båda visar att vi just nu befinner oss långt ifrån de gamla goda tiderna. Här kommer några personliga tankar kring dem:
Viking Line 2011
Omsättning: 504,3 Meur (569,9)
Resultat före skatt: 7,9 Meur (14,4)
EPS: 0,70 euro (0,97)
ROE: 4,6 % (6,4%)
Gearing: 20,7 % (24,6%)
Utdelning: 0,50 euro (0,65)
Får några år sedan hyllade jag Viking Lines grundare i en uppskattad blogg. Man kan dock inte leva av historien och det är bolagets nuvarande tillstånd jag tänker titta närmare på.
Resultatet för 2011 visar på rätt svaga siffror, även om jämförelsesiffrorna gäller 14-månader då Viking övergick till kalenderårs-rapportering. Fjolåret visar utebliven tillväxten i både omsättning och resultat samt ett ROE på svaga 4,6 %! Man känner inte det där riktiga rycket i investeringsnerven. Åter är det de höga bunkerkostnaderna som ställer till det för Viking Line. Har man följt bolaget ett tag tycker man att de stiger för varje rapport! Detta är dock något som Viking ska åtgärda de kommande åren, då det redan i början på nästa år kommer en ny färja på Stockholm-Mariehamn-Åbo som drivs på gas. Investeringen går loss på ca 230 Meuro och bolaget har dessutom option på en till! Jag skulle inte vara förvånad ifall det finns planer på att göra något åt Helsingforsbåtarna när man ändå är i farten? De kommande åren handlar det dock mest om att härda ut med befintlig flotta och tjäna de pengar som går att tjäna. Trots det svaga resultatet delar bolaget ut nästan hela vinsten så man inte klaga på vare sig balansen och tilltron till verksamheten. De nya båtarna kan dock pressa resultatet ytterligare eftersom de kommer att innebära en högre avskrivningstakt. Förhoppningsvis kan Viking ändå ha större intjäning på dem, men det saknas inte utmaningar när bolaget ska stärka resultatet de kommande åren.
Går man tillbaka några år såg det bättre ut! År 2001 gjorde Viking faktiskt en vinst på hela 24,4 Meuro från en omsättning på 420 Meuro (5,8%). Det är förstås inget om man jämför vinsterna från 80-talet, men ändå helt ok med tanke på den ökade konkurrensen. De senaste tio åren har Viking ökat omsättningen med ca 20 % medan nettovinsten har fallit med 68 %! Skulle de ha hållit samma nettovinsttakt så borde Viking Lines helårsresultat ligga på närmare 30 Meuro - alltså dryga fyra gånger fjolårets resultat. Viking Line av idag är alltså inte samma vinstmaskin som tidigare, men man kan förstå att många drömmer sig kvar i de gamla goda tiderna.
Nu har Viking fått en ny VD sedan något år och med honom verkar det komma nya ideer. Han har ett större fokus på nöjeskryssningar men det stora nymodigheten kan vara att Viking Line är det första rederiet i Östersjön som på allvar tar tag i peak-oil problemen och installerar LNG (gas) på sina nya fartyg. Ifall oljepriserna börjar stiga kraftigt om några år kanske Viking Line hamnar i ett guldläge? Då kanske konkurrenterna står inför problem som tar flera år att lösa, medan Viking kör sina vanliga turlistor. I det ljuset kanske man ska ha lite tålamod med detta anrika bolag, även om man inte har mycket att glädjas åt på kort sikt.
Ålandsbanken 2011
Resultat före skatt: -5,7 Meur (-1,0)
EPS: -0,54 euro (-0,25)
ROE: -3,9 % (-1,8%)
K/I-tal: 104 (93)
Utdelning: 0,00 euro (0,00)
Ålandsbanken vinstvarnade får några veckor sedan så dagens resultat var känt. Vissa hade förstås förhoppningar om en eventuell dividend, men med en förlust på helåret samt en kärnkapitaltäckning på 8,4 % finns det i ärlighetens namn inget större utrymme för det. Det är bra att styrelsen tog ansvar och inte delade ut dividend i år.
Det är ärligt talat svårt att hitta något positivt med rapporten. Motvinden för banken är kraftig just nu. Inte nog med att det blev förlust på sista raden, de har också en omorganisation i röret som ska presenteras 1 mars. Där ska ca 50 tjänster bort. Utöver det har alla i bankbranschen ett fruktansvärt lågt ränteläge att se framemot inkommande året. Prognoserna på EURIBOR-räntorna torde ge kalla kårar hos samtliga bankdirektörer och att gå in i ett sådant år med en förlust är långt ifrån optimalt. Utöver de kommande låga räntorna flaggar även banken för att speciellt sjöfartsbranschen har det tufft. Det utesluter inte att det bli kreditnedskrivningar. Sjöfartskrediterna är lyckligtvis en mindre del av kreditportföljen och är inget som i första hand kommer att sänka ÅAB, men dylika negativa händelser kunde förstås gärna ha kommit ett annat år.
Går man tillbaka några år var lönsamheten helt ok. Från mitten på 90-talet och framåt var ÅAB en pigg liten aktör som gav storbankerna en rejäl match. Lönsamheten var bra och dividenderna helt ok. Den utvecklingen kulminerade år 2007 då rörelsevinsten var hela 28,6 Meuro. Det var ett av de bästa åren i bankens historia, åtminstone om man ser till resultatet och förutsättningar för det. Givetvis kommer alla aktieägare ihåg dessa glada dagar. Även 2008 var helt ok (20 Meuro) men sedan 2009 har lönsamheten varit under kraftigt press. Det året noterades endast 7,4 Meuro i rörelsevinst (exkl negativ goodwill) men de senaste två åren har det varit röda siffror på sista raden.
På Åland ställer sig alla frågan hur bra det här Kaupthingköpet egentligen var? ÅAB fick första året räkna in en negativ goodwill på +23,1 Meuro vilket blåste upp resultatet det året (2009). Ledningen hävdade länge att ifall de inte gör större förlust än 23,1 Meuro så var Sverige-köpet en bra affär. Nu torde denna magiska nivå vara passerad! Hittills rörelseförlusten i Sverige varit:
2009: -8,0 Meuro
2010: -14,6 Meuro
2011: -16,0 Meuro
Totalt: -38,6 Meuro
Ska man vara ärlig har det alltså hittills varit en riktig "skitaffär" för att låna Sven Hagströmers vokabulär. Nu talar ledningen om att ÅAB Sverige ska nå ett positivt rörelseresultat (på månadsbasis) under 2012 och det vore fantastiskt. Då finns det långsiktiga möjligheter att växa fr.o.m. nästa år. När man läser en intervju med Jan-Gunnar Eurell får man dock lite andra signaler. Kanske man inte ska våga hoppas på svarta siffror redan i år?
Jag är inte det minsta orolig för att ÅAB skulle gå i konkurs - så illa är det inte. Däremot ställer jag mig några frågor?
För det första undrar jag hur länge styrelsen har tålamod med svaga resultat? Jag tror att vi vet svaret om ett år. Antingen är tålamodet riktigt stort eller så sker det något drastiskt under året.
För det andra undrar jag när ledningen ska "rensa garderoben" på riktigt för att travestera en av styrelsemedlemmarna? Ta fram alla röda poster och ta kostnaden för dem. Sedan kan man starta på ny kula och försöka växa på allvar. Att som nu hela tiden portionera ut de negativa nyheterna naggar förtroende i kanten, något som en bank bör vara mycket försiktig med. Förtroendet är en av de viktigaste parametrarna för verksamheten.
2012-13 blir två spännande år för våra åländska börsbolag. Förhoppningsvis rider de ut stormen. Den som lever får se.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar