Amerikanska kongressen är inte direkt överlyckliga över den omfattande räddningsplanen på ca 700 Mrd USD (ca 5 % av BNP). Orsaken är inte att de tvivlar på effekten utan snarare att skattebetalarna får ta smällen och finansbolagen kan arbeta vidare som om inget har hänt!
Jag har ännu inte sett några detaljer från planen, men tidigare meddelades det att den byggde på de nordiska bankakuterna från början på 90-talet. Att döma av nyhetsflödet verkar dock USA dock ha frångått en central princip i de nordiska räddningsplanerna, nämligen att alla lån från bankakuten skulle betalas tillbaka inom sinom tid! Frågan är om inte det tillägget kommer även i USA? Osvuret är dock bäst!
Man har undrat vad som hänt med de isländska bankerna under sommaren? Kommentarer och kritiska artiklar har lyst med sin frånvaro men nu börjar det blåsa snålt igen. Kreditspreadarna har ökat kraftigt och enligt Veckan Affärer var halvårsrapporterna mardrömslika! Det talas om samma problem som vissa amerikanska banker har, dvs extremt hög belåning, kraftigt fallande intäkter och frågetecken kring vissa tillgångars egentliga värde!
Om de isländska bankerna krisar skulle effekten bli väldigt stor för de nordiska bankerna. Då skulle bankkunder i Norden bli drabbade och hela banksystemet skulle ifrågasättas. Detta skapar kanske inte en förtroendekris men åtminstone får det kunder att fundera både en och två gånger var man sina pengar deponerade! Detta trots att många (inte alla) övriga nordiska banker faktiskt har ganska starka balansräkningar - i dagsläget kan man tillägga!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar